Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slumpens hjälte kastar tärning igen

Annons
Rockstjärna eller rörmokare? Missionären eller 69:an? Till Västerås eller Bombay?

"Tärningsspelaren" har sedan 1971 lockat läsare att i ett slag lämna sitt liv åt slumpen. Nu har Luke Rhineharts kultbok fått ett nytt uppsving och ges ut på nytt i Sverige.


Boken som visade att varje ingrodd vana, varje förstockad fördom och varje förstelnad samhällsstruktur gick att kullkasta med en tärning har under 2000-talet publicerats i en rad europeiska länder och hittat till nya generationer av unga läsare. Luke Rhinehart, eller George Cockcroft som är hans namn bakom pseudonymen, har kommit till Stockholm för att intervjuas. I hörnet av hotellrummet sitter hans fru Ann och lyssnar.

- Jag är särskilt glad att unga människor tycker om den. Jag vet inte varför, jag lutar mig bara tillbak och njuter av det, säger han.

Mannen bakom det mytomspunna namnet visar sig vara en glad och avslappnad 72-åring i cowboyhatt. Det är lätt att måla upp märkliga bilder av en man som för 34 år sedan gav ut en kultklassiker som setts som dekadent och samhällsomstörtandet. I synnerhet som han aldrig kommit upp i samma klass som författare efter debuten. "Tärningsspelaren" handlar just om att kunna kasta det förflutna bakom sig och med ett tärningskast gå in i en ny identitet, men Rhinehart själv har levt sitt liv med boken han en gång skrev.

Fast alla farhågor kommer på skam. Författaren visar sig vara en nöjd livsnjutare, som har lyckats hålla sin roman på tillräckligt avstånd.

- Man frågar mig ofta om jag är frustrerad över att min första bok blev min mest framgångsrika. Mitt svar är nej för jag lade ner allt mitt tänkande och allt jag läst fram till jag var trettio år i den här boken. Den samlade allt jag lärt mig till dess. Och eftersom jag inte lärt mycket mer efter det är den fortfarande en helgjuten bild av mig, säger han och skrattar.

Han tror att en anledning till att han inte fastnade alltför hårt i mytbildningen var pseudonymen, Luke Rhinehart, samma namn som huvudpersonen i boken. I flera intervjuer talar han om sig och huvudpersonen som "vi".

- I Canaan, norr om New York, där vi har bott de senaste 25 åren vet ingen att jag är författaren till "Tärningsspelaren". Genom pseudonymen har jag fått distans till den. Men visst, ibland är det begränsande. Men jag tycker om det, så jag har inget att klaga över eller ångra.

Huvudpersonen Luke Rhinehart i "Tärningsspelaren" är en väletablerad psykiater i 30-årsåldern, en amerikansk medelklassman, väletablerad men uttråkad över sitt liv trots att han är ganska lyckligt gift och har två barn.

- Det är ganska nära den personen jag var då, säger Luke Rhinehart.

När medspelarna droppat av efter en pokerkväll får Luke infallet att gå ner och våldta grannfrun om tärningen som ligger dold bakom ett spelkort visar en etta. Det gör den, och han genomför vad han bestämt sig för. Euforin efter att ha gått utanför sina gränser genom att låta slumpen styra väcker suget att fortsätta, och styrs hela hans liv av beslut som grundar sig på tärningskast. Med benhård konsekvens raserar han hela sitt liv med hjälp av tärningen. Han förlorar sitt jobb, är otrogen, lämnar sin familj, våldtar och mördar - allt skildrat med en uppsluppen svart humor.

Skildringen av Lukes tärningsliv har fått många fascinerade fans att kasta tärningen. Författaren Luke Rhinehart kommer till Sverige med en stor nyfikenhet att få höra vad svenskarna tänker om hans bok. Sverige har alltid varit ett av länderna där boken sålt mest och han får ovanligt mycket e-post från svenska läsare.

- De flesta vill bara tacka för en fantastisk bok. Några säger också att den förändrat deras liv. Och då och då vill någon diskutera sina tärningserfarenheter med mig.

Författaren har själv aldrig levt efter tärningen på det sätt som hans alter ego i boken - om det ens är möjligt. Då och då i livet har han plockat fram den för att pigga upp tillvaron, men aldrig för att ta några livsavgörande beslut. Idén till boken fick han som lärare till en universitetskurs i ämnet frihet 1965.

- Vi läste Nietzsche, Sartre och zenbuddism. En dag berättade jag att den ultimata friheten skulle vara att du gjorde alla dina beslut med tärningens hjälp. Du skulle vara fri från ditt förflutna, fri från samhället, mina elever var så intresserade av idén, fascinerade eller förskräckta att jag tänkte att kanske ska jag skriva om det.

Vad tycker du att bokens viktigaste budskap är till dagens unga läsare?

- Ta inte något du tror på eller moraliska idéer för allvarligt. Så fort du är övertygad om att du har rätt kommer du att göra dig själv och människor omkring dig olyckliga. Försöker du pådyvla andra din moral och vad du tror på kommer du att göra dig själv och andra olyckliga.

Tärningslivet och boken lärde Luke Rhinehart att själv befria sig från samhällets måsten och auktoriteter.

- Jag uppfostrades till att bli framgångsrik och arbeta hårt. Jag vill inte arbeta hårt. Tärningen gav mig tillstånd att inte jobba hårt och jag njuter otroligt av det. Ett skäl att jag inte skrivit mer är att jag tränat mig att inte ta författandet så hårt och bli så framgångsrik. De bästa författarna måste driva sig hårt. Inte jag.

De två Luke Rhinehart har inte sagt sina sista ord ännu. En biografi är på gång där bådas liv ska få plats.

- Det blir mest sanningar, men en och annan lögn också. (PM)


Fakta Luke Rhinehart

Heter egentligen: George Cockcroft

Ålder: 72 år

Bor: på en gård i Canaan norr om New York

Familj: gift med Ann sedan 47 år, tre vuxna söner och deras barn

Inspirationskällorna till "Tärningsspelaren"; sufism, buddhism, Nietzsche, Molière, Kafka, Henry Miller Dostojevskij

Aktuell: med nyutgåvan av hans kultklassiker "Tärningsspelaren", från 1971.

Mer läsning

Annons