Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spektakel och spekulationer föregår Nobelpriset

Annons
Ett rasande utfall mot Svenska Akademien och internationella spekulationer om splittring i leden. Valet av årets Nobelpristagare i litteratur föregås som vanligt av stort medieintresse. Men de flesta nöjer sig med att försöka gissa vem årets vinnare blir.


"Nobelpriset 2004 till Elfriede Jelinek har ödelagt utmärkelsens värde för överskådlig framtid". Akademiledamoten Knut Ahnlunds spektakulära utspel i Svenska Dagbladet och danska Politiken två dagar före offentliggörandet av årets litteraturpristagare bidrar till att öka mediehetsen kring Nobelpriset. Ahnlund hävdade i sin debattartikel att Elfriede Jelineks författarskap var så undermåligt att han inte såg några möjligheter att kvarstå som akademiledamot. Att den 82-årige ledamoten "hoppade av" från Akademien redan 1996 och sedan dess inte har deltagit aktivt i arbetet valde han själv att tona ned.

Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl menar att det inte är en slump att Ahnlund valde att vänta ett helt år med att kommentera valet av Jelinek.

- De flesta förstår säkert att han skriver en artikel av detta slag för att hämnas på en Akademi som inte har lyssnat till hans råd. Tillfället är valt för att skapa största möjliga uppmärksamhet kring utspelet, säger han till PM.

Samtidigt spekulerar utländska medier, däribland The Observer och The Guardian, om orsaken till att Svenska Akademien inte tillkännagav vinnarens namn redan förra veckan. "Dröjsmålet" uppges i den brittiska pressen bero på att akademiledamöterna är oense om ifall det är rätt att välja den turkiske författaren Orhan Pamuk till årets pristagare. Pamuk står åtalad i Turkiet för uttalanden som han har gjort om folkmordet på armenier. Att välja honom vore att göra politik av Nobelpriset, menar den brittiska pressen.

Horace Engdahl tillbakavisar inte oväntat även spekulationerna om en eventuell splittring i Svenska Akademien:

- Tidpunkten för tillkännagivandet är inte onormalt sen. Det är bara att titta på statistiken. Att datum ligger några dagar längre fram i år än förra året har den enkla förklaringen att Akademien började sammanträda något senare i höst, nämligen först den 22 september.

Orhan Pamuks namn är inte nytt i Nobelprissammanhang. Han har förts på tal tidigare år, men den 53-årige författaren anses allmänt vara för ung för priset. Den stora favoriten hos både bookmakers och internationell press är annars den syriske poeten Adonis. Han är född 1930 som Ali Ahmad Said och intresset för hans diktsfär har på senare år blivit mycket stort även utanför den arabiska språkvärlden. Adonis besökte nyligen Bokmässan i Göteborg i år med anledning av att hans böcker nu ges ut på svenska.

Sedan ett par år tillbaka har vadslagningsfirman Ladbrokes fokuserat på tänkbara Nobelpristagare i litteratur. Adonis är årets självklara etta på listan, med det låga oddset 2,50. Tvåa ligger den amerikanska författtaren Joyce Carol Oates, också det ett namn som återkommer år efter år i förhandsspekulationerna. Det mest förvånande av namnen på listan är kanske den sydkoreanske poeten Ko un som ligger på fjärde plats. Men Ko un har fått stor uppskattning för sin zenbuddistiskt präglade poesi i USA och två av hans diktsamlingar, "Fråga månskenet om vägen" och "Tiotusen fotspår och andra dikter" finns utgivna på svenska.

I alla länder väljer man självklart att framhålla de egna författarnas chanser att få Nobelpriset. I Norge fick man till exempel nyligen glädjefnatt över att Svenska Akademien hade beställt in texter av den omhuldade dramatikern Jon Fosse. Det betyder inte att årets pris går till Fosse, men kanske, kanske kan han vara på fråga om ett par år, jublade man.

I Sverige brukar poeten Tomas Tranströmers namn hållas högt inför Nobelprisvalet, men i år har rösterna som framhållit honom varit aningen mattare än tidigare. Det beror delvis på att Tranströmer efter en stroke för ett antal år inte längre är lika aktiv som skribent.

Mest ihärdiga är de som talar för stora, internationellt kända namn som Philip Roth, Margaret Atwood, Mario Vargas Llosa och Amos Oz. Men även den somaliska författaren Nuruddin Farah, den nigerianske poeten och romanförfattaren Ben Okri och den algeriska författaren Assia Djebar är populära kandidater i både svenska och internationella medier.

Frågan är om någon lyckas pricka rätt den här gången. Innan Elfriede Jelinek valdes till 2004 års pristagare hade hon knappt nämnts som en tänkbar Nobelpriskandidat. Fortsätter Svenska Akademien på den inslagna, helt oförutsägbara banan, lär årets Nobelpristagare i litteratur bli en glad överraskning/obehaglig chock för hela världen. (PM)

---


Vem vill du ge Nobelpriset i litteratur?

Kerstin Norborg, författare, aktuell med boken "Missed abortion":

- Jag har inte den internationella utblick som jag skulle vilja ha. Men får jag välja en svensk säger jag Tomas Tranströmer. Det är en poet som har följt mig sedan jag var 17 år och som jag alltid återkommer till.

---

Bengt Ohlsson, författare och 2004 års Augustpristagare:

- Joyce Carol Oates. Jag tror aldrig att jag har läst en bok av henne och blivit besviken. Det finns ett oerhört sug i hennes böcker. Samtidigt är det väldigt bra att Akademien lyfter fram författare som inte är så kända och ger dem en plats i rampljuset. Joyce Carol Oates är redan väldigt läst. (PM)

---

Mariette Glodeck, författare, aktuell med debutromanen "Röda vita rosen":

- Ingen. Jag har faktiskt inte tänkt på det. Nobelpriset i litteratur är något slags tävling och tävlingar bryr jag mig inte om. Det spelar ingen roll ifall det gäller litteratur eller fotboll.

---

Roddy Doyle, författare och Bookerpristagare:

- Philip Roth. Han är briljant. Han är 70-någonting nu och det känns som rätt ålder för ett sådant pris. Dessutom är hans fyra sista verk, vilket är fantastiskt med tanke på hans långa karriär, helt magnifika. "Konspirationen mot Amerika" är en ursinnig bok för att vara skriven av en man i så hög ålder. Han är en fantastisk historieberättare och en stor författare.

---

Håkan Nesser, författare:

- Den brittiske författaren Ian McEwan, för att han skriver så himla bra. Jag har följt honom sedan hans Berlinböcker på 80-talet och framåt och det blir bara bättre och bättre. Förra årets bok på svenska "Försoning" tycker jag är så lysande och även årets "Lördag" - ett litet mästerverk. Förr eller senare så tycker jag att han ska få det. När det blir en engelskspråkig författare nästa gång så tycker jag att det ska vara vikt för Ian McEwan.

---

Katarina Mazetti, författare:

- Margaret Atwood borde ha fått priset för länge sedan. Det är helt absurt att det är så få kvinnor som fått priset det borde ha varit fifty-fifty. Men ingen ska behöva få priset bara för att hon är kvinna. Margaret Atwood och Joyce Carol Oates är båda så bra författare att de borde få Nobelpriset.

Mer läsning

Annons