Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

The Hidden Cameras

Annons
The Hidden Cameras

Elva personer på scen. Alla fyller ett syfte. Må det vara att mästra en fiol eller att i vit särk dansa lagom galet under ett antal låtar. Lite då och då skiftar musikerna plats. Andra instrument ska spelas. Endast frontmannen Joel Gibb står still. Men så ursäktar han sig. Gibb vill röra sig i takt med musiken, hoppa runt. Men Atlantisscenen golv klarar inte av ett sådant tryck påstår han.
Mitt ibland detta kanadensiska musikkollektiv rör sig Jens Lekman. Även han är en mångpysslare. Körsång, gitarr och banjo ingår i repertoaren.
Men Lekmans vänliga hjälp är till ingen nytta.
Främst eftersom färgstarka The Hidden Cameras efter ett tag låter som en vinylspelare som hakat upp sig. Deras popmusik är bra, faktiskt smått fantastisk i små doser. Under en konsert som pågår i drygt en timme blir dock upplevelsen den av upprepning.
I slutet händer så något. En manlig respektive kvinnlig gogodansare i svarta masker äntrar scenen. Samtidigt ljuder tonerna av mästerverket Ban Marriage. Insikten att the Hidden Cameras kan så mycket mer rycker undan mattan.
Strax därefter tar konserten slut.

Betyg: 3
Text: Mattias Bergqvist

________________________________________________________________
Lättare att hitta drömresan med MSN Resor http://www.msn.se/resor/

Mer läsning

Annons