Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tog första steget mot rörliga bilder

Annons
Med hjälp av 24 kameror och travhästen Occident gjorde han sin pionjärinsats. Fotografen Eadweard Muybridges bildsekvenser av djur och människor utgjorde det första steget på väg mot den rörliga filmen. Nu visas delar av hans banbrytande livsverk på Dansmuseet i Stockholm.


En ung kvinna i en tunn, nästan genomskinlig klänning, utför en sirlig piruett samtidigt som en häst travar på, i outtröttlig fart, på en annan filmduk. De båda sekvenserna är en rekonstruktion av fotografen Eadweard Muybridges studier av människor och djur i rörelse. Precis så här brukade han förevisa sina rön med hjälp av sin uppfinning zoopraxiscopet inför gapande åskådare över hela USA.

-- Det var ytterligare en aspekt av Muybridge. Han var inte bara vetenskapsman, fotograf och konstnär utan också showman, en riktig underhållare som drog en stor publik till sina visningar, berättar Erik Näslund, chef på Dansmuseet.

Eadweard Muybridges insats för fotografiet och den rörliga bilden är obestridlig. Hans bildserier av gående, springande, hoppande, kastande och lekande män, kvinnor, barn och diverse djur ändrade i ett slag det realistiska måleriet. Många målare och skulptörer som hade specialiserat sig på att porträttera hästar tvingades inse att deras tidigare alster var felaktiga. Människans öga kan inte uppfatta hästens rörelser exakt - men det kunde Muybridges kameror.

Och det var där det hela startade. Legenden säger att britten Eadweard Muybridge, som i USA hade gjort sig känd för sina landskapsfotografier, anlitades av den förmögne och hästtokige järnvägsmagnaten Leland Stanford för att hjälpa denne att vinna ett vad. Stanford hade slagit vad om att hästens hovar under trav allesammans befinner sig i luften. Oavsett om det är sant eller inte började Muybridge 1872 experimentera med sina kameror för att försöka fånga travhästen Occidents rörelseschema. Det tog fem år innan bildsekvensen publicerades, men då var Stanford så nöjd att han beställde ytterligare dokumentation av hästens rörelser.

Senare bröt Eadweard Muybridge med sin välgörare - efter att denne publicerat hans bilder i en bok, utan att ange Muybridges namn. Han fortsatte sina experiment på University of Pennsylvania och nu inkluderades också nakna, eller lättklädda människor i bildsekvenserna. 1887 dokumenterades det gigantiska arbetet i praktverket "Animal locomotion", en bok som fortfarande är flitigt använd på olika konstskolor

- Han kom att få väldigt stor betydelse för bildkonstens utveckling, säger Erik Näslund. Samtidigt har många filmare framhållit honom som en viktig pionjär när det gäller filmkonstens utveckling.

Konstnärer som har influerats av den brittiske fotografen är bland annat Thomas Eakins vars målning "A May morning in the park" från 1879 sägs vara den första i konsthistorien där djur i snabb rörelse avbildas. Även futuristerna Giacomo Balla och Gino Severini, Marcel Duchamps och Francis Bacon har hämtat inspiration från honom. Bacons fascination för Muybridges verk går tydligt att avläsa. Hans "Two figures" baseras till exempel på fotosekvensen av två atleter som brottas.

- Man kan inte bortse från att det finns en pornografisk kvalitet i bilderna. Det är det som en senare konstnär som Bacon har inspirerats av, han såg det pornografiska i bilderna av de nakna brottarna, säger Erik Näslund.

Även för samtida konstnärer behåller Eadweard Muybridge sin lockelse. Konstnären Helene Berg har sammanställt en videoloop med flera verk som har inspirerats av fotolegenden. Där finns bland annat den prisade videon till den skotska rockgruppen Franz Ferdinands låt "Take me out", gjord av den svenske videomakaren Jonas Odell, med.

- Än i dag är han ett begrepp och en nyckelfigur inom konsten, säger Erik Näslund.

Det är framför allt det repetitiva, skenbart objektiva och minimalistiska som har fångat nutida konstnärer. Men även Muybridge som person har en närmast magnetisk attraktionskraft. Till stor del beror det på att man vet förhållandevis lite om honom. Inte ens det udda namnet är egentligen hans eget.

Eadweard Muybridge föddes som Edward Muggeridge i Kingston-on-the Thames i England 1830. 1852 flyttade han till USA och där gjorde han sig ett namn som landskapsfotograf. Han beskrivs som excentrisk, temperamentsfull och kolerisk och betraktades allmänt som en kuf med sitt stora vita skägg och sin fotografiska besatthet. På en del av bilderna agerar han själv modell, en naken äldre man som springande eller gående avbildas av kameran.

1871 förvånade Muybridge sin omgivning genom att gifta sig med en 20 år yngre kvinna. Äktenskapet varade bara i tre år. Det slutade i ett svartsjukedrama, sedan Eadweard Muybridge fått reda på att hustrun hade varit otrogen med en viss major Harry Larkins. Han sökte upp älskaren och sköt honom kallblodigt i hjärtat. Muybridge frikändes visserligen tack vare en skicklig försvarsadvokat, men gick i frivillig exil och vistades under ett par års tid i Centralamerika.

- Han var en fascinerande figur, konstaterar Erik Näslund. På 1970-talet gjorde Philip Glass filmen "The photographer" som handlade om Muybridge och utgick från just svartsjukedramat.

Utställningen "Man in motion" med Eadweard Muybridges bilder visas på Dansmuseet mellan den 11 mars och den 1 maj. (PM)

Mer läsning

Annons