Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Världarnas krig" - aktuell i sårbara tider

Annons
På onsdag har Steven Spielbergs filmatisering av "Världarnas krig" premiär. Han är inte först ut - H G Wells roman har stötts och blötts i alla möjliga sammanhang ända sedan den kom ut 1898. Men hur kan en berättelse om marsmänniskor vara så livskraftig?


Herbert George Wells var en pionjär på många sätt. I sina romaner beskriver han fantasiteknik som i dag är en del av vår vardag, förutspår samhällsfenomen som blivit verklighet och banar (tillsammans med Jules Verne) väg för en hel genre - science fiction.

Wells föddes 1866 och växte upp i den engelska arbetarklassen. Han arbetade som apoteksbiträde och lärare innan han romandebuterade 1895 med "Tidsmaskinen". Den var den första av de mer än hundra böcker som han skrev fram till sin död 1946.

Under den senare delen av sitt liv var H G Wells en riktig celebritet och efter sin död har han blivit närmast mytomspunnen. Bland hans adepter återfinns science fiction-giganter som Arthur C Clarke och firade vetenskapsmän som Leó Szilárd - den senare hävdar att Wells bok "The world set free" (1914) förde in honom på ett dittills outforskat spår, nukleära kedjereaktioner.

"War of the world" kom ut 1898 och är en teknikspäckad, ganska kyligt skriven roman om marsmänniskor som bestämmer sig för att invadera jorden och inleder sitt maktövertagande i en sömnig by på den engelska landsbygden. Huvudpersonen är ett namnlöst vittne som flyr undan utomjordingarna och fruktansvärda vapen, ser dem skövla hela London och sedan förundrat upptäcker hur monstren faller offer för Guds minsta varelser - bakterierna.

Redan 1925 köpte Cecil B DeMille filmrättigheterna till "Världarnas krig" men den utvalde regissören, Sergei Eisenstein, lät projektet rinna ut i sanden. Först i början av 50-talet blev boken film, i regi av Byron Haskin och med Gene Barry och Ann Robinson i huvudrollerna (båda gör småroller i Spielbergs version). Den vann en Oscar för bästa specialeffekter och blev en sci-fi-klassiker.

Men redan 15 år tidigare hade Orson Welles dramatiserat "Världarnas krig" med följder som sent ska glömmas. När det första avsnittet av Welles radioföljetong sändes den 30 oktober 1938 inleddes det med en nyhetsbulletin som förklarade att marsmänniskor hade landat i New Jersey, att de var beväpnade och farliga.

Tusentals människor i New York-området flydde i panik, övertygade om att attacken var verklig. I ett hyreshus i Newark rusade ett tjugotal familjer ut ur sina bostäder med våta handdukar runt huvudet för att undkomma marsmänniskornas dödliga gas. Orson Welles blev skakad av reaktionerna och lovade att aldrig göra om det.

Temat i "Världarnas krig" återkommer om och om igen, som i tv-serien "V" och filmen "Independence day". H G Wells som person har dykt upp som rollfigur i science fiction-serier som "Doctor Who" och "Lois & Clark". Men den kanske charmigaste hyllningen till författaren är kompositören Jeff Waynes musikaliska tolkning som kom ut på dubbelskiva 1978 och blev en storsäljare.

"H G Wells var en smart kille - han skrev inte bara en tidsfördrivande fantasyhistoria, utan en analogi för ondska och skamlös makt som skulle gräva sig djupt in i vårt moraliska medvetande", skrev Wayne själv nyligen i The Independent. Musiken har givetvis givits ut på nytt för att rida på filmvågen.

Även boken kommer ut i nyutgåva i samband med premiären, med nyskrivet efterord av litteraturkritikern Kristoffer Leandoer. Där slår han fast att all modern science fiction har sitt upphov i "Världarnas krig". "Wells var helt enkelt den förste skönlitteräre författare som hävdade att människan inte var ensam i rymden och skildrade de tänkbara militära konsekvenserna av denna hypotes", skriver han och tillägger att generationer av författare, serietecknare, filmmakare och spelkonstruktörer indirekt har "Världarnas krig" att tacka för sin försörjning.

Men "Världarnas krig" är inte bara en science fiction-roman. Den är också en bebådelse inför det sekel som den gläntade på dörren till. Tusentals människor som flyr i skräck för anfallande främlingar, känslan av att inte vara säker i sitt hem - dessa scenarion har uppfyllts tiofallt sedan romanen publicerades. Och det är ingen slump att Spielberg valt att filma "Världarnas krig" just nu, när USA fortfarande lider av sviterna efter 11 september 2002. I en intervju med Der Spiegel säger han att boken alltid filmats i kristider.

- Andra världskriget hade precis brutit ut när Orson Welles skrämde slag på miljontals amerikaner med sin legendariska radioversion, löpsedlarna dominerades av rapporter om Hitlers invarsion av Polen och Ungern. När den första filmversion kom 1953 var vi mycket rädda för en kärnvapenattack från Sovjetunionen. Och vår version kommer ut i en tid då amerikaner känner sig djupt sårbara. (PM)

Mer läsning

Annons