Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Veckans tv-krönika

Annons
Allt ska inte passa alla

Jag lär känna en tjej. Vi pratar om jobb, fritid, väder och allt det där. Hon
frågar mig om jag har tjej och jag frågar henne om hon har kille. Gör vi bort
oss? Borde vi fråga varandra om vi har sällskap istället, för att inte dra
några slutsatser om den andras sexualitet? Borde vi undvika att prata om barn i
händelse av att någon är ofrivilligt barnlös?

Ska vi alla släta ut vår samtalsstil och fila bort även sånt som på de mest
långsökta sätt kan passa omgivningen illa?

Nej. Att i alla sammanhang rätta sig efter någon slags minsta gemensamma nämnare
skulle suga livet ur det mesta. Så varför vill SVT-ombudsmannen Claes Elfsberg
förbjuda att musik eller ljudeffekter blandas med tal i alla program i Sveriges
television?

Det är lämpligt att undvika grön text på röd botten. Annars är det svårt för
färgblinda (och många fler) att se vad det står. Det är också lämpligt att visa
text i en storlek som man inte måste vara en örn för att kunna se. Men i många
sammanhang bygger framgång på att man tillåter sig att stänga några ute för att
göra något intressant för andra.

En sportsändning ska inte ha som ambition att locka människor som avskyr
tävlingsmoment. Ett vetenskapsprogram behöver inte charma folkölsfokuserade
ungdomar. Det är roligt om det gör det, men det ska inte bestämma programmets
utformning.

Det är klart att Fråga doktorn inte ska ha våldsam industritechno som bakgrund
till samtalen om artros, men kom igen. Att hävda att alla program benhårt ska
skilja på tal och musik är lika dumt som att be en skribent att börja varje
artikel från noll, att aldrig räkna med några förkunskaper hos läsaren. Kallar
du något för orwellskt måste du också redogöra för vem George Orwell var och
vad han stod för.

Allt skulle bli urvattnat, uddlöst och ohyggligt tråkigt.

Myndigheter och offentliga inrättningar är undantagna detta resonemang. De ska
fungera för alla. Att som HomO, ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning, har mikroskopisk text på sin webbplats är inte bra. Man har
inte perfekt syn bara för att man är bög eller flata.

Sveriges television, våra public service-kanaler, ska ha något för alla. Men det
betyder inte att allt ska passa alla hela tiden. Då kan vi lika gärna skippa
hela grejen.

Jag hoppas att Claes Elfsberg bara ville skapa debatt med sitt förslag om
totalförbud. Vilken vettig programmakare eller ljudnisse som helst vet när
musik passar eller inte. Och kanske ligger felet just där att SVT befolkas av
effektsugna producenter som inte vet när man ska gasa respektive bromsa.

Sätt rätt person på rätt plats istället för att införa orimliga förbud.

Håkan Norberg

Mer läsning

Annons