Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vera Drake Mike Leighs revansch

Hyllade och prisbelönta Vera Drake är något av Mike Leighs revansch efter det kommersiella fiaskot med den förra filmen All or nothing. — Jag hoppas att det här ska göra att det blir lättare för mig att få pengar till nästa film.

Annons
Berättelsen om den vänliga och varmhjärtade Vera Drake som i efterkrigstidens London sprider ljus omkring sig vart hon än går har inte bara väckt beundran utan också en hel del debatt. Vera Drake är en sådan som oegennyttigt hjälper andra. Inte bara grannar som behöver hjälp med att handla eller laga mat, utan också unga kvinnor som desperat vill avsluta en oönskad graviditet. Hon utför illegala aborter, med samma rara leende som hon riktar mot sina grannar och familjemedlemmar.
Det har alltid funnits människor som Vera, mestadels kvinnor, som har gjort det här för att hjälpa andra. De har inte utfört aborterna för egen vinnings skull. Men visst har det också funnits cyniska kvinnor som har gjort det för att tjäna pengar. De har hjälpt till att bygga på klichébilden om bakgårdsaborter - men det är inte en rättvisande bild, säger Mike Leigh.
Ända sedan början av 1960-talet har han haft tankar på att göra en film om illegala aborter. På den tiden umgicks han i kretsar där flera kvinnor hade brutit mot lagen för att avbryta oplanerade graviditeter. Sedan dess har han ofta stuckit in temat i sina filmer - men den här gången ville han sysselsätta sig helt och hållet med det moraliskt intrikata ämnet. Är det rätt eller fel att vara barmhärtig samarit när man samtidigt riskerar en annan människas liv?
Jag ville berätta en historia om någon som har en inneboende godhet och som på ett väldigt naturligt sätt är motiverad att göra det här för att hjälpa andra - men som kriminaliseras av samhället. Det grep mig. Och det gav mig samtidigt känslomässigt utrymme att låta publiken fundera över det moraliska dilemmat.

Ställer många frågor
Så fungerar det ofta i Mike Leighs filmer. Det ställs många frågor, men ges inga tydliga svar. När filmen är slut är det upp till publiken att själv fundera över Vera Drakes öde. Kommer hon att kunna lappa ihop sitt liv igen, efter att ha avslöjats av polisen? Kommer hennes familj att lyckas stå enad bakom henne, trots att hon undanhållit sanningen för dem? Och kommer hon att vara en \"hjälpare\" även i fortsättningen?
Jag vill göra filmer som inbjuder till reflektion, till att folk tänker över saker och ting. Jag vill inte göra svartvita polemiska propagandafilmer som talar om för andra hur de ska tänka. Jag skulle aldrig kunna göra en sådan film om de här sakerna, säger Mike Leigh men fortsätter sedan:
- Fast jag måste ju säga att aborter i händerna på amatörer, på ickemedicinska utövare, även om de nu råkar vara aldrig så välmenande människor, är en dålig sak.
Mike Leigh jobbar aldrig med ett färdigskrivet manus, utan låter ensemblen improvisera fram replikerna i ett nära samarbete. Skådespelarna har ofta inte fått veta någonting om storyn innan inspelningen börjar. Arbetssättet bygger på att det finns ett enormt förtroende mellan skådespelare och regissör. I Vera Drake har metoden fungerat på ett lysande sätt. Särskilt huvudrollsinnehavaren Imelda Staunton, som gör en strålande gestaltning av Vera Drake.
- Hon är en underbar karaktärsskådespelerska. Imelda skulle kunna spela vilken roll som helst, egentligen. Hon har en stark mänsklighet, värme och styrka. Hon förstår de här kvinnorna och hon är inte det minsta sentimental, vilket är bra. Hon har ett fast grepp om det verkliga livet, det är därför hon är så strålande på det hon gör, säger Mike Leigh lyriskt.

Teater väntar
För honom innebar arbetet med Vera Drake också en återkomst till 1950-talet, det årtionde då han själv växte upp och blev tonåring.
- Det fanns en slags anda och atmosfär som jag kunde minnas i filmen. Det var väldigt intressant och stimulerande att skapa den här världen som på samma gång är långt borta och nära, säger han.
Efter arbetet med Vera Drake väntar en sejour på National Theatre i London där Mike Leigh ska jobba på samma förutsättningslösa sätt som med filmen. \"Det finns inget manus, så jag kan inte berätta om något ännu\". Men även om det rent kreativt kan vara stimulerande att jobba med teater är det filmen som är hans första och största kärlek. \"Jag njuter ungefär fem procent av teatern jämfört med filmen\", säger han lakoniskt. (PM)

Mer läsning

Annons