Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu investerar regeringen i höjda lärarlöner

Annons

Nu har regeringen beslutat om Lärarlönelyftet som ska ge omkring 60 000 lärare mellan 2 500 och 3 500 kronor mer i lön. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning och ansvarig minister för Lärarlönelyftet tillsammans med João Pinheiro, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall.

Den svenska modellen innebär att vi ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. För att lyckas med det måste vi vända den negativa kunskapsutvecklingen i svensk skola. Skolan står i dag inför stora utmaningar, där skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att förbättra kunskapsresultaten. Samtidigt anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status och bara varannan lärare skulle välja samma yrke igen. Lärarnas löneutveckling är också svag jämfört med OECD-snittet för jämförbara yrkesgrupper.

Sedan dag ett har regeringen därför arbetat för att höja läraryrkets attraktivitet. Under våren 2015 hölls möten med arbetsgivarorganisationerna för skolan och lärarfacken om hur en sådan förändring skulle kunna åstadkommas. Samtalen gav resultat i form av en modell med kriterier för att höja lärarnas löner, Lärarlönelyftet. Och nu har regeringen tagit beslutet att investera 3 miljarder på årsbasis till höjda lärarlöner genom Lärarlönelyftet.

Utifrån regeringens mål att vända kunskapsresultaten i svensk skola ligger fokus i satsningen på att höja lönerna för legitimerade lärare i grund- och gymnasieskolan.

En viktig nyhet är att Lärarlönelyftet inte kan användas för nyrekrytering. Medel tillförs för att skolhuvudmännen ska höja lönerna för lärare som utvecklat undervisningen på egen hand eller tillsammans med kolleger och på så sätt förbättrat elevernas studieresultat i skolan eller måluppfyllelsen i förskolan. Lärarlönelyftet sker utöver den vanliga lönerevisionen och därmed är satsningen inte en inblandning i den ordinarie lönesättningen. En given utgångspunkt för regeringen är att svensk lönebildning sköts av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden.

När regeringen investerar i skolan föreslår moderaterna i stället att skära ned utbildningsbudgeten med 3,2 miljarder jämfört med regeringen. Bland annat vill de inte investera i höjda lärarlöner. Det är inte rätt väg framåt.

Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas. Med Lärarlönelyftet gör regeringen en stor insats för att öka läraryrkets attraktivitet och förbättra kunskapsresultaten i skolan. Det är en investering som är helt nödvändig för Sverige.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Helene Hellmark Knutsson (S)

Minister för högre utbildning och forskning

João Pinheiro (S)

Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Sundsvall

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel