Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nya friska pengar

Annons

I samlad tropp presenterade i går alliansens fyra partiledare en komplettering om drygt åtta miljarder till nästa års budget. Europas mest expansiva finanspolitik?

Ja så heter det om vi frågar statsminister Fredrik Reinfeldt i alla fall. Frågar vi däremot oppositionsledaren Mona Sahlin, så hävdar hon att regeringen står där som handfallen inför den lågkonjunktur som nu följer i finanskrisens spår.

Oppositionen slår fast, föga överraskande, att det krispaket som i går presenterades inte räcker. Detta trots att de 32 miljarderna i den ordinarie budgeten inte ens börjat verka ännu, än mindre de nya åtta. Vi har tidigare konstaterat att det är klokt att regeringen inte huvudstupa bränner varenda krona som finns sparat – väl genomtänkta åtgärder är motiverade, men det handlar trots allt om skattepengar så det är inte bara att ikläda sig spenderbyxorna och sätt igång den allmänna utdelningen.

Ett känt citat från den gamle socialministern Gustav Möller (s) är på sin plats:

– Varje skattekrona som inte används effektivt är en stöld från de fattiga.

Återinförandet av rot-avdraget är ett exempel på en reform som kan visa sig vara välmotiverad. Det är ett sätt att stimulera och se till att hantverkstjänster blir billigare och kan konsumeras också när tiderna blir sämre. Att hantverkarna får mer att göra sprider också ringar på vattnet – för att kunna utföra sin tjänst måste snickaren köpa virke och målaren färg vilket gör att också färgaffären och virkesförsäljaren får mer att göra.

Också krispaketets extrapengar till yrkesutbildningen är välkomna. Just yrkesutbildning är ett område som tidigare varit eftersatt. Det finns många jobbs om kräver eftergymnasial utbildning utan att för den skull kräva en akademisk utbildning. Införandet av en yrkeshögskola är därför välkommen – inte minst mot bakgrund av de många människor som riskerar att friställas som en följd av alla varsel. Dessa kanske är i behov av att uppdatera sina kunskaper för att kunna bli attraktiva på arbetsmarknaden.

En kvalificerad yrkesutbildning torde ha större möjligheter att lyckas än de gamla Ams-åtgärderna som mest tycktes gå ut på att sysselsätta människor i mer eller mindre meningslösa åtgärder för att det skulle se ut som att de inte var arbetslösa.

Kanske måste regeringen återkomma med fler åtgärder för att mota lågkonjunkturen i grind – varför inte genom fler infrastruktursatsningar?

Men att avvakta och låta de nu lagda förslagen börja verka först är klokt. Hellre skynda långsamt än att handla fort och fel.