Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nya kulturer ställer andra krav på hemtjänsten

Den som är gammal bör ha rätt att få tala på sitt språk i kontakten med hemtjänsten. Det menar 19 - åriga Matilda Håkansson. Hon har gjort sitt avslutande projekt på Sundsvalls Gymnasiums Spin-program om hemtjänstens förändrade roll när allt fler svenskar är födda i andra länder.

– Det har uppstått fler frågor än svar under arbetets gång. Än så länge finns det så få äldre invandrare i Sundsvall att det varit svårt att hitta fakta, säger hon.

Matilda har arbetat extra inom hemtjänsten i Sundsvall under några somrar. Hon gillar jobbet för mötet med andra människor från andra generationer och att få höra deras berättelser.

– När vi jobbar pratar vi vad som händer under arbetsdagarna. Vid ett tillfälle uppstod frågan om hur man gör när man möter äldre som talar ett annat språk och har en annan kulturell bakgrund.

Frågeställningen väckte en massa funderingar hos Matilda. När allt fler svenskar är födda i ett annat land kommer det att ställas nya krav på hemtjänsten. Samtidigt lever vi alla i Sverige med det svenska språket och svenska värderingar.

– Det innebär en trygghet att få uttrycka sig på sitt eget språk och att hemtjänstpersonalen känner till olika kulturella skillnader, som synen på könsroller för män och kvinnor. Det blir en annan relation mellan människor som talar samma språk. Det kommer att ställas högre krav på kulturell kompetens.

Matilda tog med sig frågorna till gymnasiets avslutande projektarbete och bestämde sig för att bygga upp arbetet på ett antal intervjuer. Bland annat har hon träffat en chef för äldreomsorgen och en anställd med utländsk bakgrund.

– Båda var väldigt positiva till mötet med människor från andra kulturer. Den anställde menade också att hennes bakgrund var en ingång till många samtal.

De äldre som har ett annat hemspråk har en viss möjlighet att kunna använda tolk. Vardagen klaras av med hjälp av gester och att förklara med hjälp av papper och penna.

– Jag vill ändå ställa frågan om det är ett värdigt bemötande. Om jag är gammal och sjuk ska jag ha rätt att kunna berätta detta på mitt eget språk, inte minst för att undvika missförstånd.

Matilda tror att det kan bli problem i framtiden när allt fler svenskar är födda in ett annat land. Det kan bli så att äldre med invandrarbakgrund får en sämre vård eller tackar nej till vård för att de inte förstår språket. Hon vill att politikerna ska ta sitt ansvar och göra en handlingsplan.

– Kanske blir kunskap om olika kulturer en merit för att anställa vårdpersonal i framtiden, säger Matilda Håkansson.