Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nytt rekord i missnöje – aldrig har så många patienter klagat på landstingets vård

Anmälningarna till landstingets patientnämnd fortsätter öka.
1075 klagomål under fjolåret innebär ett nytt bottenrekord för Västernorrland.
Mest ökar missnöjet mot lång väntetid.

Annons

■■ Håll koll på nyheterna – ladda ner Sundsvall Tidnings nya app här, till Iphone eller till Android!

– Fler har svårt att få kontakt med vården, svårt att få tid och får vänta på operation. Sticker ut särskilt gör ortopedin.

– Det saknas personal och det saknas vårdplatser. Här finns mycket, mycket smärta. Det är gråtande patienter som ringer oss om det här, uppger Kerstin Sundholm, verksamhetschef på patientnämnden.

Tusenvallen i antal anmälningar sprängdes redan 2014. Under förra året ökade antalet till 1075, vilket är det högsta hittills.

På tio år har klagomålen ökat med 45 procent.

Elisabeth Unander (S), ordförande i patientnämnden, pekar på flera orsaker.

– Folk blir mer och mer medvetna. De kan söka information på internet. Och det är inte okej att bli felbehandlad.

– Den äldre generationen var nöjda bara att få komma till doktorn. Yngre är mer krävande. Dessutom är många fler än vi vet missnöjda, det finns ett stort mörkertal, säger hon.

Vård och behandling på sjukhusen får klart flest anmälningar. I den kategorin ryms också trassel med remisser, intyg och hjälpmedel.

Ökar mest det senaste året gör däremot frågor som rör tillgänglighet och organisation. Det kan gälla lång väntan i telefon, på besökstid eller i väntrum och även inställda åtgärder.

Kvinnor anmäler oftare än män. Men en ny trend för året är att männen plötsligt klagar betydligt mer och kvinnorna mindre.

– Det har vi ingen bra förklaring på. Exempelvis i tandvårdsärenden har vi fler män. Då är det mycket ekonomiska frågor.

– Samtidigt är det många kvinnor som har tagit kontakten för mannens räkning. Det är hustrun, sambon eller dottern som hör av sig, säger Kerstin Sundholm.

Språkproblem har allt oftare dykt upp de sista månaderna. Allt fler ärenden rör patienter som inte har svenska som modersmål.

Resultatet ska nu redovisas tillbaka till vården. Det är den stora poängen att lära av misstagen. Det sker på en stor återföringskonferens med chefsläkare och på en särskild träff med de ledande politikerna.

Fler som klagar måste inte betyda att vården har blivit sämre.

– De flesta får ju vård och de flesta känner sig bra behandlade. Mycket handlar om känslan att inte bli sedd.

– Oroande är utvecklingen där det inte finns läkare eller sjuksköterskor. Det visar sig direkt, säger Elisabeth Unander.