Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nytt utvärderingssystem främjar kvalitet i högre utbildning

Annons

I dagarna tar riksdagen beslut om ett nytt nationellt utvärderingssystem för landets högre utbildningar. Det välkomnas av många i högskolesektorn och kommer att stärka utbildningskvaliteten. Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet har tagit ett gemensamt initiativ till ett utvärderingssystem för att visa hur det går att, inom ramen för det nya systemet, stärka kvaliteten i utbildningarna.

Utbildningskvaliteten skapas på våra lärosäten, därför måste också det största ansvaret för att säkra kvaliteten ligga här. För oss är kvalitetssäkringssystemet som nu är på väg att införas en viktig del för att skapa det ansvar som krävs för att driva kvaliteten framåt.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Det nya systemet har av vissa kritiserats för att vara uddlöst med en alltför liten utomstående kontrollfunktion. Universitetskanslersämbetet kommer likafullt att granska hur lärosätenas kvalitetssäkringsarbete fortgår och examenstillstånd kan även i fortsättningen komma att ifrågasättas i samband med vissa utbildningsutvärderingar eller i samband med prövningar av nya program.

En viktig effekt med det nya systemet är att Sverige åter kan gå med i det internationella samarbetet kring kvalitetssäkring och ansöka om medlemskap i det europeiska organet för kvalitetssäkring, ENQA, som kritiserade det tidigare systemet och uteslöt Sverige.

Det gemensamma initiativet som våra lärosäten har tagit ger en god samordning och en effektivisering av resurserna som krävs för granskningen. Det ger också möjligheten att stärka det ömsesidiga lärandet om kvalitetsarbete mellan lärosäten och kollegier.

Samtliga utbildningar ska utvärderas inom en sexårsperiod och det är bedömargrupper med extern representation som genomför granskningarna, precis som i det tidigare systemet, med några viktiga skillnader. Granskningsuppdraget breddas och omfattar hela utbildningens genomförande. Vi tillför granskning som speglar den speciella karaktär som våra lärosäten eller utbildningar särskilt vill få granskade. Därmed skärps kvalitetskraven.

Granskningen knyts också till arbetslivet på ett reellt sätt genom att företrädare för arbetslivet finns representerade i bedömargrupperna. Lärosätena kan nu arbeta med de faktiska förutsättningarna för den specifika utbildningen, istället för att försöka göra arbetslivsanknytningen i granskningen densamma för alla.

På samma sätt stärks studenternas inflytande i utvärderingarna när granskningarna flyttar närmare den studentkår som faktiskt har sina medlemmar i de utbildningar som granskas. Studenterna tar plats i bedömargrupperna som aktiva representanter för det lärosäte där utbildningarna erbjuds.

Förutom minimikrav som att studenterna når examensmålen, kommer vi också för en viss utbildning eller för ett visst lärosäte kunna höja kraven vad gäller exempelvis internationalisering, entreprenörskap, verksamhetsförlagd utbildning etc. Det ser vi som en stor fördel som gynnar mångfald, profilering och kvalitet i hela högskolesystemet.

Åsa Bergenheim

Rektor, Karlstads universitet

Stephen Hwang

Rektor, Linnéuniversitetet

Anders Söderholm

Rektor, Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel