Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Och alla de osynliga – kanske finns bland dem en framtida litterär klassiker

Kristian Lundbergs lyrikkrönika i ST 22/2 har rubriken ”Vem bestämmer vad som är giltig dikt?" Sven Larsson kopplar till ett författarskap som uppstått ut de osynligas skara.

Krönikören undrar ”går det att veta vilka böcker och författarskap som kommer att bestå tidens prov? Och hur länge?" Han svarar själv, ”nej, knappast ” .Minnet är kort som bekant, bleknar med tiden, det mesta sållas bort i en litterär grottekvarn, men har varit publicerat och läst där det fria ordet är lagstadgat.

Totalitära stater ställer andra krav på författarskap och böcker när de provas i avsaknad av yttrandefrihet. Gui Minhai, etablerad bokförläggare och poet, gav ut lite väl svårsmälta utgåvor inom enpartistaten Kina, där han verkade, tacket blev sluten rättegång och tio år bakom galler, lär inte finnas med i litterär historik, möjligen som landsförrädare. Dawit Isaak, journalist, fängslad i Eritrea 2002 utan rättegång, fortfarande inlåst i en trång cell. Och alla de osynliga...?

En av dem, Hédi Fried, frihetsberövad i Auschwitz och Bergen-Belsen, överlevde och steg av en vit buss i Sverige 1945. Hédi Fried berättar om sina upplevelser i fyra böcker, Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel. Hon säger att hon ”vill öka förståelsen för hur det är att försöka leva vidare efter ett trauma, en erfarenhet som delas av många flyktingar, men som andra har svårt att ta till sig”.

Kommer Hédi Frieds budskap att bestå tidens prov? Vad ska man tro när en svensk partiledare den 4 mars 2020 lämnar flygblad till flyktingar vid den grekiska gränsen med uppmaningen att inte ta sig till Sverige, för här är det fullt.

Sven Larsson