Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Också passivitet förändrar landet

Bostadsbyggandet är ett område där regeringsskiftet gjort skillnad relativt snabbt. Förra årets byggande hamnar i nivå med 2006, det år då de borgerliga tog över och avskaffade investeringsstöden. Marknaden skulle lösa problemet. Och bostadsbristen växte.

Nu är problemet så stort att man vänder på argumentet. De borgerligas passivitet har förändrat läget i landet. Det enda som sägs hjälpa är marknadshyror. Borgerlig passivitet blir därmed ett argument för att skänka enorma summor till hyresvärdarna. För det som sker om man inför marknadshyror är förstås att hyrorna skulle skena i storstäderna och höjas kraftigt på de flesta håll eftersom det råder sådan brist på bostäder. Den som inte tror mig kan se på de frisläppta andrahandshyror som de borgerliga såg som en lösning. Där har hyrorna rusat i höjden.

Bara den som inte begriper sig på marknadsekonomi kan tro att marknadshyror är lösningen för de många som nu står utanför. Regeringen har i stället tagit fram ett stöd för bygget av mindre bostäder och studentlägenheter till priser som folk har råd att bo i. För lite och för sent sannolikt. Men investerinsgsstöden har ändå satt fart på byggandet.

Men finns det då alls någon bostadsbrist? Från Boverkets sida talar man om att det inte finns någon allmän bostadsbrist. Den finns bara för de arbetslösa och de inte etablerade på bostadsmarkanden, sa Bengt Hansson analytiker på Boverket i SVT:s Aktuellt på tisdagen.

Man häpnar. Vad är det om inte bostadsbrist? Den som har en bostad har inte brist. Men den som inte har en bostad ska också ha råd att bo i det som byggs. Därmed leder Hanssons och de borgerligas lösning fel.

Hans andra idé om att slopa reavinstskatten är något lättare att acceptera, även om också det innebär ett oblygt gynnande av dem som i bostadsbristens Sverige redan tjänat stora pengar. Om det kombineras med att minska de ränteavdrag som i dag gynnar de välbeställda så kan det till nöds accepteras om det samtidigt frigör nya hus där många sitter kvar fast de egentligen skulle behöva något mindre.

Det blev en nyhet häromveckan när finansminister Magdalena Andersson (S) tillrättavisade bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) när han uttalade sig i detta ärende. Skattefrågorna är mina, sa hon bestämt. Så är det förstås. Men i de blocköverskridande bostadsförhandlingar som nu ska föras på riksplanet, så lär de finna med. Vi får hoppas att Moderaterna också vågar gå den vägen. Annars är risken att inget händer. Sossarna har i alltför färskt minne hur valet 2010 slutade när man försiktigt försökte röra i fastighetsbeskattningen.

I övrigt borde det inte vara omöjligt att med investeringsstöd få till stånd ett rätt kraftigt ökat byggande. Branschen har stora kapacitetsproblem. De anses faktiskt vara ett större hinder än finansieringen av alla byggen – uthyrda lägenheter har alltid varit en god affär. Standardisering och utländska företag kan lindra krisen. Till valet måste väljarna kunna se skillnaden mellan borgerlig passivitet och rödgrön aktiivitet.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel