Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ökad tillgång till helikopter

En utredning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslår att landstingen bildar ett gemensamt bolag för landets ambulanshelikoptrar.

Det skulle ge en mer likvärdig tillgång till helikoptrar, sänka de totala kostnaderna samt öka både patient- och flygsäkerheten.

– Jag tycker det är ett bra förslag. Vi har ganska många överflyttningar från Sundsvall till framför allt Umeå. Det skulle underlätta för alla inblandade parter om vi hade bättre tillgång till helikopter, säger Lars Norberg, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Landstinget Västernorrland.

Norrbotten, Västerbotten och Jämtland är tre av de sju landsting i Sverige som har egna baser för ambulanshelikoptrar. 2010 fick SKL i uppdrag av Landstingsdirektörernas förening att ta fram beslutsunderlag för hur man bättre kan samarbeta om den luftburna ambulanssjukvården.

Stordriftsfördelar

I slutrapporten som nu presenteras föreslår man att det bildas en nationell organisation för att ge tjänster med ambulanshelikoptrar och ambulansflygplan.

En standardiserad verksamhet ger stordriftsfördelar som skulle sänka både investerings- och driftkostnader.

Förutsättningarna skulle även förbättras för att öka kvaliteten för patientsäkerheten, flygsäkerheten och verksamhetsuppföljning.

En annan aspekt är bättre beredskap vid katastrofer.

Fram tills för några år sedan kunde Västernorrlands landsting vid behov använda en sjöräddningshelikopter som stod placerad vid Midlanda.

– Men nu står den i Umeå. Här i Västernorrland använder vi helikoptrar från Jämtland och Västerbotten ofta, men även från Uppsala. Men det är klart att det skulle vara värdefullt att ha ett riksomfattande system, säger Lars Norberg.

Onödigt höga kostnader

Utredningen tar även upp är att landstingen i dag använder fem olika helikoptermodeller och att man ställer olika krav på pilotbemanning, motorprestanda, möjligheter till instrumentflygning och användning av mörkerhjälpmedel. Vidare använder man olika typer av medicinteknisk utrustning och allt det här sammantaget innebär onödigt höga kostnader för landstingen enligt rapporten.