Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Okunniga journalister påverkar Sverigebilden

/
  • Geografi är inte alla journalisters starka sida. Särskilt inte utanför storstadsområdena.

Snyten är en sjö som man må vara förlåten om man inte kände till innan man hörde talas om den stora skogsbranden i Västmanland. Om man däremot är journalist och skriver om nämnda skogsbrand är det inte mycket begärt att man slår upp en karta och konstaterar att den ligger norr om Ängelsberg, men söder om Norberg. Så har det inte alltid låtit i de senaste dygnens rapportering.

Annons

Och det är typiskt för intresset för någonting utanför Stockholm. Arjeplog och Arvidsjaur tycks svåra att hålla isär trots att de bara delar två inledande bokstäver. Skellefteå och Sollefteå må vara närmare varandra som ord, men desto längre ifrån varandra sett till geografi och karaktär. Aftonbladet illustrerade nyligen vädret i "hela landet" med en karta som bara visar Götaland och Svealand. Till och med i Mittmedias egen "Norrlandspodden" smög det sig in fel, då Po Tidholm lät placera det historiskt viktiga Nasafjäll i Västerbotten! (Det ligger i landskapet Lappland, Norrbottens län.)

Ointresset och okunnigheten vägs upp av en direkt apart fascination inför den egna bakgården. Svenska Dagbladet gjorde ett reportage om en modig själ som tagit språnget från Lidingö just utanför Stockholm till Östermalm just innanför Stockholm. Dagens Nyheter lät nyligen en person som bott på Södermalm av gammal vana publicera en berättelse det helt nya livet hen lever i Skärholmen, som ligger något litet söder om Södermalm. En liten bit utanför stan är allting väldigt annorlunda, förstår ni, där äter man middag med grannarna och kilar förbi kvarterets hantverkare när man behöver få någonting gjort.

Den här slöa, slappa och navelskådande tendensen hos en del journalister är förstås bekymmersam, men den blir direkt vådlig när den kombineras med att stora spelare som TT, SVT och TV4 lägger ner lokalredaktioner och sköter allt mer av rapporteringen från den region som utgör landets sydligaste tredjedel. Det är en grund för mytbildning och det är en journalistisk ridå framför berättelser från landsbygden. Det gör hela Sverige fattigare. Och när livet i Skärholmen ses som någonting alternativt, är det faran värt att nästa reportage om renskiljning eller älgjakt kommer att vara så exotiserande att det nästan är en lättnad att samer och jägare inte längre har några journalister i närheten.

Det är faktiskt en förfärande utveckling som måste motarbetas. För det första är det en ren hygienfaktor att alla journalister använder kartor och uppslagsböcker snarare än gissningar och magkänsla när de gör research. För det andra är det public services och de rikstäckande mediernas plikt att rapportera från hela landet. För det tredje är det faktiskt inte omöjligt att bara sluta exotisera människor som inte är som en själv, oavsett om det handlar om gemyt i Stockholms närmaste förorter, en raggare i Sorsele eller bara någon som råkar komma från Härnösand.

Fotnot: Vad gäller placeringen av Nasafjäll så var det så att när silver hittades i Nasafjäll så var vare sig Lappland eller Norrbotten uppfunnet, varför Nasafjäll låg i dåvarande Västerbotten. På dagens karta hamnar det däremot mycket riktigt i Lappland, Norrbottens län.

Annons