Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Omvänt och felvänt förslag

Polisen gör husrannsakan hos en person som misstänks syssla med organiserad brottslighet. Den misstänktes taxerade förvärvsinkomst är noll kronor men i garderoben hittar polisen hundra stycken tusenlappar i en sportbag. Antagligen är pengarna resultatet av ett inte helt hederligt dagsverke, men eftersom polisen inte kan binda pengarna till ett särskilt brott måste pengaväskan lämnas tillbaka.

Den här ordningen har fått polisen att ledsna. Söderortspolisen i Stockholm föreslår därför att bevisbördan skall vara omvänd. Det ska vara den misstänkte som ska bevisa att pengarna inte kommer från ett brott.

Det är förståeligt att polisen är frustrerad. Personer som har brott som yrke har sällan tid eller lust att tjäna pengar på hederligt sätt. Det är fullt rimligt att anta att pengarna kommer från ett rån eller en narkotikauppgörelse. Det innebär dock inte att man har rätt att ta folks egendom hursomhelst.

Man ska förstås inte vara naiv när det kommer till organiserad brottslighet. Polisen måste ha rimliga resurser och befogenheter för att komma åt dem som gör sig en skattefri förmögenhet på att kränga knark eller stöldgods. Men det är inte rimligt att sätta rikets lagar på undantag för att polisen inte lyckas fälla brottslingar.