Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dagens skola är inte till för alla barn

Annons

Hej du vuxen. Kan du lösa rutinuppgifter inom aritmetik (har ingen aning om vad det betyder), algebra, geometri? Kan du redogöra matematiska sammanhang med algebraiska uttryck, former och grafer? 

Nej, tappa inte koncentrationen! Håll ut en stund till. Snart kommer poängen.

Har du koll på vad fysikaliska modeller är? 

Har du grundläggande kunskaper kring energi och materia? Kan du använda fysikaliska modeller för att beskriva partiklar och strålning? Kan du något om kemiska begrepp?

Om ja - men grattis!

Om nej, du skulle ha svårt att idag klara av kunskapsmålen för betyg E i årskurs nio i grundskolan i ämnena matte, fysik och kemi (E är lägsta godkända betyg). Sedan skulle du dessutom behöva klara kunskapsmålen i svenska, historia, geografi och så vidare och så vidare.

Gå in på Skolverkets hemsida och läs kunskapsmålen om du orkar. 

Vi vet att alla barn inte når upp till målen idag. De slutar årskurs nio utan att ha fullständiga betyg. Och vuxenvärlden står handfallna och kliar sig på pannan — varför blir det på detta viset? Är lärarna kassa? Är eleverna lata? Har vi för lite disciplin i skolvärlden? Vi kan säkert svara ja på alla tre frågorna i vissa fall, och nej i viss fall. Men kanske ska vi också våga tala om målen. Är det rimligt att alla elever ska nå upp till alla mål — och dessutom exakt samtidigt? Är alla barn verkligen stöpta i samma mall?

I söndagens krönika skrev jag om svagbegåvade barn — ett tabubelagt område. Detta trots att tio till fjorton procent av dagens barn är under normalsnittet för hur man mäter IQ idag (här ska vi komma ihåg att IQ- begreppet är omstritt).

Att tala om lägre IQ hos vissa barn — som för den skull ändå inte platsar i särskolan utan går i vanlig klass — är nästan helt omöjligt. Men det är alldeles nödvändigt att vi börjar göra det. Skolsystemet är anpassat för barnen som hade turen att födas som alla andra. Men för dem som föddes med svårigheter att lära sig teoretiska ämnen är många gången skolan ett rent straff.

Vivian Storkamp är överläkare BUP vid Sundsvalls sjukhus. 

Dit vänder sig några av de här barnen och deras familjer när de helt enkelt inte orkar längre. Barnen har till exempel utvecklat depression på grund av att de är i en situation de inte längre bemästrar. Barnen lider, för att tala klarspråk. 

För att stötta de här barnen gäller det att bygga på deras styrkor säger Vivian Storkamp. Ofta är de här barnen duktiga praktiker. De kan vara fenomenala på att snickra, måla, spela instrument. Men barnens färdigheter räcker inte till för att klara av grundskolans alla krav i alla ämnen. Om vi på allvar vill ha en skola för alla, så måste vi på riktigt förstå att alla är olika. Att alla lär sig olika, i olika takt, med olika förutsättningar. Om vi inte förstår det, och inte gör något åt det, så kommer vi fortsätta få barn som helt enkelt inte står ut med skolan. Som inte klarar skolan. Som i värsta fall blir sjuka och får uppsöka sjukvården. Är det verkligen så här vi ska ha det?

Lina Norberg Juuso

Twitter: @LinaNJuuso

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons