Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Återinför värnplikten i Sverige

Annons

De sju aktiva bataljoner som Sverige i dag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Det är dags att erkänna att Sveriges avskaffande av värnplikten 2009 med blott tre rösters övervikt var ett stort misstag. Därför har vi – i motsats till Finland – i dag ett försvar i kris. Samtidigt som den militära upptrappningen i vårt närområde ökar har vårt försvar allt svårare att rekrytera personal. Till det kommer en ledarkris då allt färre också vill utbilda sig till officerare. I dessa avseenden finns goda skäl att lära av Finland som inte agerat lika naivt som Sverige gjort.

Mot bakgrund av erfarenheterna av slopad värnplikt är det logiskt att kräva att en värn- eller tjänsteplikt för både män och kvinnor återinförs. Från militärt håll har det stått klart att Sverige inte förmår skapa en tillräckligt stor yrkesarmé för att effektivt försvara hela landet. De sju bataljoner som finns, och som huvudsakligen övats för tjänstgöring utomlands, räcker inte ens fullt bemannade.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Oberoende av hur vältränad och välutrustad en svensk yrkesarmé är kommer den aldrig att ha de personella reserver som krävs för att täcka de förluster som obevekligen kommer i krig.

Om syftet med försvarsmakten är att, som försvarsminister Peter Hultqvist sagt, i första hand värna om Sverige måste det finnas tillräckliga resurser för att hålla ställningarna. Ett folkligt förankrat försvar av högteknologiskt kvalificerade och vapentränade värnpliktiga är en styrka också genom den kompetens de för med sig från sina civila yrken och sin lokalkännedom från olika delar av landet. Att tro att ett frivilligt hemvärn ska kunna fylla de luckorna är att lura sig själv.

Men, precis som Peter Hultqvist, anser vi att det – för att få tillgång till toppmodern strategisk kommunikation och plattformar för kvalificerad övningsverksamhet – finns mycket att vinna på att öka övningsverksamheten med Nato och särskilt med alliansfria Finland. Det är fullt förenligt med ett fortsatt alliansfritt Sverige. Vår alliansfrihet minskar därtill spänningarna i norra Europa.

Det finns också fredstida argument för återinförd värn- och tjänsteplikt. Vid olyckor, hotande översvämningar eller stora skogsbränder fanns förut nästan alltid någon som i sin militärtjänst fått lära sig att organisera hjälp tills professionell personal infunnit sig. Värdefull katastrofberedskap har nu i hög grad gått förlorad. Lägg till detta den demokratiska vinsten. Den sociala gemenskap som en plikttjänstgöring innebär har spelat en viktig roll för ungas utveckling som samhällsmedborgare. I en studie vid Uppsala universitet beskrivs hur ungdomar upplevt värnplikten ha en positiv effekt på dem. En återinförd värn- och tjänsteplikt skulle öka det sociala kapitalet i samhället och är viktig för tilliten mellan medborgarna.

Frågan är om regering och riksdag är beredda att rätta till felet nu i höst och vinter. Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vilja ha tillbaka värn- eller tjänsteplikt för män och kvinnor. Vill vi ha ett försvar att inte bara visa upp i internationella sammanhang krävs att det byggs på värn- och tjänsteplikt för alla. Det vore också till fördel för det fördjupade militära samarbete som är under uppbyggnad mellan svenska och finska försvaret. Finland var klokt nog att aldrig avskaffa värnplikten. Sverige bör lära av Finland och nu återinföra värn- och tjänsteplikten. Det kan ske i den beredningsprocess som följer efter den pliktutredning som kommer att lämna sitt förslag i september månad.

Robert Björkenwall

Frilansjournalist, utredare och författare

Jaan Ungerson

Omvärldsanalytiker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons