Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Centralstyrda och lokala åtgärder är räddningen för Skolsverige

/
  • Det lär bli en tuff resa till att förbättra resultaten för skolan i Sundsvall. Jag har inte för avsikt att sakta ner, utan är redo för som Bohlin skriver kavla upp ärmarna och skrida till verket.

Svar på Marcus Bohlins ledare, "Varför är skolorna i Medelpad så dåliga?", 30 april.

Annons

I sin ledare tar ledarskribenten Marcus Bohlin upp situationen för skolorna i Medelpad. Som nybliven ordförande för Barn och utbildningsnämnden i Sundsvall välkomnar jag en fördjupad debatt om skolan och de utmaningar som ligger framför oss.

Sveriges bästa skola 2021 har, i alla fall för mig, haft större innebörd än att bara mäta resultat. Som det ursprungligen uppfattades av oss, var målet att få hela den kommunala verksamheten och näringslivet att ta skolans sak som sin egen. Sedan gjordes det en koppling till SKL:s relativa ranking. Bohlins referens till Kennedys liknelser om att i högvatten lyfts alla båtar blir också ett konstaterande om att så är det inte för skolorna i Sverige. Det som har hänt i Sverige de senaste tio åren är att en kontinuerlig ebb har sänkt alla båtar.

Allt fler elever i hela landet missar att uppnå mål. Det är en misslyckad politik som har sin grund i den borgerliga retoriken om valfriheten. Här i Sundsvall har företrädare för alliansen gång på gång deklarerat att kommunens skolor blir bättre med ökad konkurrens. Denna politik, har producerat fram, ett ökande antal ofria individer, sådana som inte når mål för att läsa till gymnasiet. I den allmänna sänkningen gör Sundsvall ett ännu sämre resultat än andra kommuner. Därav backningen med 50 placeringar 2013/2014.

Snacket om likvärdigheten finns där också, men de senaste åren har vi inte kunnat se några konkreta åtgärder och det kan bero på att skadan redan har skett. Forskningen visar att elever med olika bakgrund ska gå i samma skola för bättre resultat. I den segregerade skola vi fått, blir alla förlorare.

Jag får frågan om varför det ser ut som det gör i vår kommun. Jag kan inte bara ge en förklaring. Skolsverige behöver fokusera på centralstyrda och lokala åtgärder. Läraryrket behöver uppgraderas med löner och med attraktivitet redan i utbildningsfasen. Kreativitet från lärarna måste få blomma i rollen som pedagoger, inte som administratörer och kontrollanter. Eleverna ska känna stimulans. Jag som politiker välkomnar lärarinitiativ till att utveckla pedagogiken.

En del elever tappar suget. De vill jag uppmana att ta tag i studierna. Med denna bit i åtanken har jag vänt mig till den nya rektorn på Nivrenaskolan. Skolan visar, år efter år, sämre resultat i ÅK 9. Vid sista mätning blev bara 65 procent helt behöriga. Samtidigt vet jag att lärarna där inte är sämre än andra och att eleverna inte är dumma än andra. Jag vill föreslå ett kontrakt med årets åttor. Lägg ner extra arbete för att klara behörigheten nästa år så ska skolledningen lova stöd till det som är svårt.

Något vi redan ha börjat med är att stärka undervisningen för de yngre barnen och jobba för läxhjälp under skoltiden. Jag skulle också välkomna ett system där man kunde värdera lärutveckling hos eleverna som ett komplement till resultatmätningar.

Det lär bli en tuff resa till att förbättra resultaten för skolan i Sundsvall. Jag har inte för avsikt att sakta ner, utan är redo för som Bohlin skriver kavla upp ärmarna och skrida till verket.

João Pinheiro (S)

Ordförande Barn och Utbildningsnämnden

Läs även ledaren som João Pinheiro svarar på och Marcus Bohlins svar João Pinheiros text.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons