Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att ta våra ungdomar på allvar

/

Annons

Under tre år har vi beforskat regional utveckling och skolförbättring i Mittregionen. Detta har sin upprinnelse i att elever i Mittregionen presterar allt sämre med avseende på meritvärden och måluppfyllelse, att utbildningsnivån är lägre jämfört med många andra delar av landet samt att en förhållandevis stor andel välutbildade flyttar från regionen. Företrädare från näringsliv och offentlig sektor i regionen samt forskare vid Mittuniversitetet har just avslutat det treåriga projektet Världens bästa regionala utbildningssystem.

Nu har vi en hel del resultat. Vi vet att näringsliv i samverkan med skolor kan skapa ett ömsesidigt intresse för varandras verksamheter. SCA, Skistar och Jämtkraft har varit fadderföretag för tre medverkande skolor och samarbetet har varit framgångsrikt, exempelvis genom lektioner om praktiska språkkunskaper, internationalisering i samverkan, ledarskap i skolan och arbete med målbilder. Ett konkret exempel är samverkan mellan Skistar och en gymnasieskola som möjliggjorde INAS-VM (VM för personer med intellektuell funktionsnedsättning). Ett annat är mini-projekt, vilket bidragit till att lärare känt legitimitet i att driva, hantera och leda utvecklingsområden. Samarbetet har skapat medvetenhet bland de deltagande parterna och också visat på de praktiska möjligheterna för samarbete mellan skolor och företag.

Lärare och skolledare har en viktig betydelse för elevers lärande och personalens utveckling via sina roller som ledare i skolan. Dessutom har vi resultat som pekar på betydelsen av att skolor i regionen tydliggör sin pedagogiska profilering och utifrån den arbetar mot gemensamma mål. Andra resultat är att lärare med hjälp av kollega-observationer kan förbättra sitt eget ledarskap.

Vi vet också en del om elevernas uppfattningar. Det urbana tolkningsföreträdet tycks vara rådande bland många ungdomar, tolkningar utifrån ”storstadsnormen” och vuxnas förväntningar på storstadslivet för dem. Detta blir en normparadox då ungdomar behövs för regionens överlevnad, samtidigt som de uppfattar att möjligheter för ett modernt och ungdomligt liv finns någon annanstans. Många ungdomar vill flytta från regionen efter gymnasiet, och mest uttalat är detta från flickor i Jämtland. För att stanna kvar önskar ungdomarna fler och ”bättre” jobb, attraktiva, högre utbildningar samt flera varierande fritidsaktiviteter, i synnerhet för flickorna.

När det gäller de sjunkande prestationerna ger ungdomarna i studien sina förklaringar; de viktigaste är dem själva (exempelvis att de är omotiverade och i behov av stöd i skolarbetet och negativ påverkan från varandra) samt lärarnas betydelse. Det senare handlar dels om vikten av kompetenta lärare, dels om bristen på behöriga lärare och därmed försämrad kvalitet på undervisningen. Ett mycket viktigt resultat i projektet är också att undervisning om regionen tycks påverka elevernas bevekelsegrunder att vilja stanna kvar i hemkommunen.

Med forskningsprojekt har vi sålunda förknippat ungdomar och regionala utveckling och många aktörer i regionen kan dra lärdom av det. För det första hoppas vi på en bred (ut)bildningssatsning innefattande bland annat normkritik, normer om stad och landsbygd och om dem som ”blir kvar”. För det andra hoppas vi på ett bred samverkan mellan skola och näringsliv. För det tredje behövs en samlad satsning för ungdomars fritidsverksamheter samt studie- och arbetsmöjligheter. Regionens ungdomar är allas angelägenhet och här behövs en bred uppslutning.

Projektgruppen vid Mittuniversitetet; Lena Boström, Conny Björkman, Monika Karlsson, Lena Ivarsson, Anders Olofsson, Susanne Sahlin, Maria Styf

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons