Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att uppdatera!

Annons

2014 går till historien som lokaltidningarnas stora krisår. Landets tongivande medieforskare har övertrumfat varandra i dystopiska bilder.

Och visst, det råder inga tvivel om att lokaljournalistiken genomgår en smärtsam och dramatisk transformation just nu. Just nu är mediernas situation ett ämne som behandlas av flera viktiga utredningar, bland annat den stora demokratiutredningen under Olle Wästberg. Men de analyser och förslag på lösningar som medieforskningen hittills levererat är närmast provocerande ytliga och okunniga. Det är stor risk att vi är på väg in en situation som baseras på daterade och nostalgiska verklighetsbeskrivningar.

Den ofta citerade Södertörnrapporten (Landsbygd i medieskugga, Althén/Nygren 2014) är ett illustrativt exempel på detta. Rapporten beskriver hotet mot lokaltidningarnas demokratiska roll och ansvar, framför allt genom att sammanfatta tidigare forskning, men där finns också en ansats till rekommendation för framtiden. Författarna förmår dock ingenstans omfatta eller analysera de roller och ekonomiska villkor som det digitala samhället tvingar fram. Deras utgångspunkt är den, numera daterade, pappersbundna logiken med tillhörande journalistroll. Forskningen har stannat i det förflutna, medan branschen är stadd i snabb förändring. Här är några exempel:

Den nya publiken. Författarna av Södertörnrapporten räknar fortfarande inflytande genom upplagesiffor. Vi som undertecknar den här artikeln företräder mediehus med en gemensam TS-upplaga på 247 900, men siffran beskriver bara en del av vår verklighet; digitalt har vi mer än en 1 miljon webbläsare/vecka och vår strategiska webb-tv-satsning har hittills i år genererat tio miljoner klippstarter. Sannolikt har svenska lokalmedier aldrig haft en större läsekrets än idag. Det är en delvis ny publik med nya krav och förväntningar, vilket rapporten helt ignorerar.

Beroendet av nät. Det allra största hotet mot den lokala journalistiken omnämns inte ens i Södertörnrapporten: Sveriges ojämna bredbandsutbyggnad och bristande mobiltäckning. Tillgången till stark och stabil uppkoppling är grundförutsättningen för att medborgarna i framtiden ska ha tillgång till lokal journalistik. De läsare som idag ligger längst ut på linjerna, som alltså har den dyraste utdelningen av papperstidningen, har ofta också den sämsta uppkopplingen.

Den lokalbevakning som i dag sker runt om i Sverige är i redan idag betydligt bredare och djupare än den som ryms i papperstidningarna.

Det klokaste politiken kan göra just nu är att möjliggöra utbyggnad av bredband och mobiltäckning. På så vis skulle Sveriges lokaltidningsläsare garanteras såväl digitala blädderbara e-tidningar som tillträde till strömmande nyhets- och sportsajter.

Lokal närvaro. Ny teknik är redan på väg att frikoppla journalistikens beroende av tidningshusen. Direktkontakten med läsare och publik utvecklas på helt nya sätt med digital teknik när merparten av rapporteringen publiceras digitalt först, inte sällan från en bärbar dator ute på fältet, direkt ut på sajterna. Liverapportering, direktchattar, bildflöden och direktsändningar är exempel på nutida journalistisk praktik som forskarna inte tagit till sig.

Södertörnrapporten mäter dessutom lokal närvaro genom att räkna lokalredaktioner. Det är ett förrädiskt mått. Vi är verksamma i områden där det emellanåt är mycket långt mellan tätorter och byar. Det gamla systemet med lokalredaktioner var statiskt och rymde sina egna orättvisor. I dag byggs organisationer där reportrarna är rörliga över större områden. Ett viktigt ingångsvärde är strävan mot det hyperlokala. Arbetet sker allt oftare i tillfälliga kluster, i specialsajter och i samarbeten över traditionella titelgränser.

Besparingarna. Under 2013- 2014 har de flesta av Sveriges tidningshus genomfört besparingar och tyvärr tvingats till nedbemanningar. En sak att ha i minnet är dock att det till stor del handlar om redigeringstjänster, eftersom de tekniska systemen numera gör distansredigering i så kallade nav möjligt. Rationaliseringarna i printprocessen gör det möjligt att behålla, eller ibland till och med förstärka reporternärvaron ute på arbetsfältet. Antalet anställda i ett tidningshus är alltså ett trubbigt mått för att mäta lokal närvaro.

Centralistiskt synsätt. Synsättet i nuvarande medieforskning är överraskande centralistiskt. I Södertörnrapporten återkommer författarna gång på gång till bilden av mediernas ”hierarki”, där lokaltidningarna beskrivs som underleverantörer till högre stående riksnivåer. Dagens Nyheter utgör, enligt detta sätt att se, själva kronan på verket och allt utanför huvudstaden sammanfattas med begreppet ”landsbygd”. Om DN inte matas underifrån av landsbygdens medier innebär det, enligt rapporten, att den politiska och ekonomiska eliten får en skev bild av landsorten. Det är ett bisarrt sätt att belysa en medieekologi och ett demokratiskt system. Det är dessutom en flagrant underskattning av våra politikers och samhällsdebattörers kapacitet och kunskapsinhämtning.

Den lokala demokratin. Just nu utvecklas den digitaliserade, lokala journalistiken mycket snabbt. På många håll i Sverige gjordes rekordstora satsningar på bevakning och demokratitjänster inför valet. Genom tjänster och hantering av ”big data” växer en ny sorts lokalbevakning fram. I Mittmedia satsade vi inför valet på den digitala tjänsten #kandulova (nominerad till Stora journalistpriset) där medborgarnas lokala frågor fick direkta svar från lokala politiker. Överallt där tjänsten var i bruk höjdes valdeltagandet. Det finns liknande projekt på flera håll i Sverige.

Lokalmedia lever, med andra ord, i en verklighet långt ifrån den som Gunnar Nygren och Lars Nord gav oss 2007 i en debattartikel i Dagens Nyheter. Rubriken var då ”Valbevakningen i lokala medier ett förräderi mot demokratin”. Lokaltidningarna beskylldes för att sakna konfliktperspektiv och för att fastna i stelbent redovisningsplikt. Att det i idag finns en helt annan beredskap och analysförmåga verkar, av Södertörnrapporten att döma, ha gått samme Gunnar Nygren, fullkomligt förbi.

Proaktiv istället för reaktiv. Södertörnrapporten mynnar ut i vaga förslag om ett nytt sorts presstöd. Vi tror att det vore olyckligt och rent av kontraproduktivt om det infördes ett skattefinansierat stödsystem utan att grundläggande analys av de nya villkoren genomförs. Under mer än 100 år har lokaltidningarna varit en del av näringslivet och levt på marknadens villkor. Samma sak gäller förstås idag, men marknaden styrs av nya, avgörande drivkrafter. Det är precis där som vi, våra politiker och vår publik behöver forskarnas insats. Om medieforskningen ska vara användbar för oss och för politiken måste den dock ödmjukt lära mer om våra villkor och de nya affärsmodeller som branschen utvecklar. Vi behöver inte fler ömkande berättelser om att det var bättre förr. Vi behöver en kunskapsbaserad och proaktiv forskning. Det är hög tid att medieforskarna genomgår samma digitala omställning som övriga samhället.

I en fråga är vi emellertid helt ense med författarna av Södertörnrapporten: Den lokala journalistiken är en av demokratins viktigaste infrastrukturer. För att slå vakt om den bör regeringen koppla frågan om bredbandsutbyggnad och mobiltäckning till alla utredningar och beslut som berör lokalmediernas framtid.

Vi föreslår vidare att kulturdepartementet snarast genomför en hearing med representanter för de lokala mediehusen i Sverige. Detta för att få en uppdaterad bild av lokaljournalistikens villkor och utmaningar. Först då har vi en chans att komma förbi den bromskloss som svensk medieforskning i dag utgör.

Mittmedias utgivargrupp:

Bosse Andersson,

Dala-Demokraten

Anna Gullberg,

Gefle Dagblad

Anders Ingvarsson,

Sundsvalls Tidning

Gunilla Kindstrand,

Hälsinglands Tidningar

Hans Lindeberg,

Östersunds-Posten

Daniel Nordström,

Arbetarbladet

Jimmie Näslund,

Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda

Patricia Svensson,

Dagbladet

Viktoria Winberg,

Länstidningen i Östersund

Carl-Johan Bergman,

Dalarnas Tidningar

AnnaKarin Lith,

Redaktionell chef MittMedia

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons