Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är skillnad på offentligt och offentligt – ingen ska ha tillgång till privata belastningsregister

Annons
Andreas Norlén (M) skriver om förslagen till ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen. Bild: Janerik Henriksson/TT / Fredrik Wennerlund

Med anledning av Sofia Mirjamsdotters ledare Upp-och-nervända världen när SD är de enda som vill stoppa inskränkningar i pressfriheten, ST 22/2.

Nu pågår en debatt om förslag till ändringar i bland annat yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som riksdagen behandlar i vår. Debatten sätter fokus på konflikten mellan yttrandefrihet och rätten till personlig integritet. Sofia Mirjamsdotter kritiserar förslaget. Jag instämmer inte.

Moderaterna har sedan Gösta Bohmans tid värnat både yttrandefriheten och den personliga integriteten och inser att det ibland krävs svåra avvägningar. Lagförslaget ska göra det möjligt att i vanlig lag förbjuda publicering av personregister av två slag, dels register med känsliga personuppgifter om hälsa, etnicitet, politisk åsikt med mera, dels register över enskildas lagöverträdelser.

Lagstiftaren har länge reglerat sådana register. Enligt personuppgiftslagen (PUL) får register med känsliga personuppgifter enbart föras av offentliga myndigheter och organisationer som har legitima skäl. Belastningsregister får enbart föras av offentliga myndigheter samt för forskningsändamål. PUL infördes 1998, men då gjordes ett hål i tillämpningsområdet, vilket innebär att PUL inte gäller på YGL:s tillämpningsområde.

Läs också: Replik: Vi måste stärka försvaret av demokratin

När det 2003 blev möjligt för alla att skaffa utgivningsbevis för en hemsida, och därigenom publicera sig i skydd av YGL, uppmärksammade KU att detta kunde leda till integritetshot. Var och en kunde med YGL-skydd lägga ut till exempel privata belastningsregister på nätet. Det var inte en önskad eller åsyftad effekt, utan en brist som sedan utretts i omgångar. Först i Mediegrundlagskommitténs betänkande 2016 lades fram förslag för att återställa PUL:s integritetsskydd. Om förslagen genomförs kan känsliga personregister och privata belastningsregister regleras på samma sätt, oavsett var de publiceras.

Ingen ska ha tillgång till register som utifrån innehåll, sökfunktioner med mera i praktiken är heltäckande, privata belastningsregister.

Offentlighetsprincipen inskränks inte. Domar kommer fortsatt att vara offentliga, men inte kunna sammanställas i tiotusental till belastningsregister.

För att inte göra den nya regleringen onödigt omfattande finns ett undantag som innebär att publicering av ett visst register är tillåten, om registret inte medför särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång. Då ska vägas in främst registrets innehåll, struktur, sökfunktioner och målgrupp. Det handlar inte, som Mirjamsdotter hävdar, om att skilja mellan seriös och oseriös journalistik. Ingen ska ha tillgång till register som utifrån innehåll, sökfunktioner med mera i praktiken är heltäckande, privata belastningsregister. Undantaget tar sikte på databaser som kan innehålla vissa integritetskänsliga uppgifter, men där juridisk information står i fokus och syftet inte är att undersöka enskildas brottslighet.

Prövningen av om ett register omfattas av undantaget måste göras på registernivå. En prövning kan inte innefatta en värdering av om en enskild användare är seriös eller oseriös. Det avgörande är hur registerägaren bedriver sin verksamhet.

Integritet och yttrandefrihet är två viktiga byggstenar i en demokrati. Det är en god, borgerlig ståndpunkt att värna enskildas integritet, oavsett om den hotas av staten eller andra enskilda.

Andreas Norlén

Ordförande (M) i riksdagens konstitutionsutskott

Läs också:

Att vara anonym är inte samma sak som att inte kunna stå för sin åsikt

All offentlig makt i Sverige utgår från folket – riksdagspartierna spelar charad

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons