Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En solidaritetsskatt från alla för att klara av flyktingmottagandet

Annons

Att ta emot den ström av flyktingar från kriget i Syrien och från de av IS terrorn drabbade områden som nu söker sig också till Sverige kräver nya resurser för såväl staten som kommunerna. Det som präglat svensk flyktingpolitik är öppenhet och en i det närmaste självklar asylrätt för dem som på grund av krig tvingats iväg från sina hemländer. Den rätten måste vi fortsätta att värna, men vi måste samtidigt som nation kunna ta fram de ekonomiska resurser som behövs för att gemensamt klara uppgiften. Lösningen kan vara en solidaritetsskatt.

Att de nya resurserna måste fram är uppenbart. Bara i år räknar regeringen med att Sverige får ta emot omkring 180 000 flyktingar. Under kriget på Balkan 1992 stannade siffran på 84 000 på ett år. Den konflikt vi nu ser i Syrien och i de av IS kontrollerade områdena visar inga tecken på att dämpas. Det mesta talar för att den flyktingström vi nu ser kommer att fortsätta och allt fler tvingas på flykt. Och vi måste av inte minst humanitära skäl klara av att ta emot den fortsatta strömmen av krigsdrabbade människor.

Hittills har myndigheterna och de svenska kommunerna på ett hjälpligt vis klarat uppdraget att ta emot flyktingar. Men resurserna är på väg att sina. Möjligheten att ta emot och placera nyanlända blir allt svårare. Boende, skolor och sjukvård räcker inte till och steget att tvingas öppna tältläger kommer allt närmare. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har beräknat att kommunalskatten i Sverige på många håll skulle behöva öka med närmare två kronor om kommunerna på ett rimligt vis ska kunna klara uppdraget att ta emot flyktingar, slussa in dem i det svenska samhälle, klara de nya barnens skolgång och den ökade belastningen i vården.

I stället för att tvinga de kommuner som tar mest ansvar för de till Sverige nytillkomna att höja skatten bör regering och riksdag ta fram en direkt till flyktingmottagandet öronmärkt rättvisare statlig, nationellt likformig och på bostads- och fastighetsvärden beräknad solidaritetsskatt. Genom den kan hela svenska folket gemensamt bidra till insatsen. Med en rätt utformad skatt skulle alla boendeformer, såväl bostadsrätter som gods och gårdar, villor och hyreshus, solidariskt vara med och ta ansvar för ett bra mottagande av flyktingar. Eller alternativt att ta ut en sådan solidaritetsskatt progressivt utformad på inkomstskatten under den period som krävs.

Dessutom, för att bättre klara en samordning av resurser, skapa bästa förutsättningar för de flyktingar som kommer till Sverige och för att effektivt arbeta med övriga EU kring mottagandet av flyktingar, skulle regeringen behöva kompletteras med ett nytt statsråd – en migrationsminister ansvarig för enbart flyktingfrågor.

Att det behövs en statlig samordning och mer resurser för att få fram fler mottagningsställen för nya flyktingar vittnar kommunerna om. I bristen på boenden har privata entreprenörer satsat på att tjäna stora pengar på flyktingarna – i synnerhet på ensamkommande barn. Idag tvingas en del kommuner betala upp till 60 000 kr i månaden per plats i inte sällan undermåliga utslussningsboenden. Med en statlig samordning och satsningar på att i gemensam regi bygga lämpliga boenden skulle den summan kunna minskas och de skattemedel de kostar kunna användas till andra och för medborgarna och välfärden viktiga satsningar.

Med en snabb och bra utslussning och ett samordnat mottagande skulle flyktingarna betydligt fortare än i dag kunna komma ut i arbete. Många har kompetenser som vi behöver i Sverige och kan med rätt stöd snart bli till en tillgång som mångfalt betalar igen både kostnaderna för flyktingmottagandet och solidaritetsskatten. En bred, blocköverskridande uppgörelse om migrations- och flyktingpolitiken med “uppstramning” av regelverket kring den just nu ohanterligt stora flyktingströmmen och hur den bäst ska kunna hanteras ser nu äntligen att vara på gång. Och det är inte en dag för tidigt.

Robert Björkenwall

Journalist och utredare med erfarenhet från riksdag och departement

Jaan Ungerson

Omvärldsanalytiker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons