Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Engelska skolan vågar sätta betyg

/

Annons

På Engelska skolan har våra elever fått betygsliknande omdömen sedan årskurs 4. En självklarhet för oss. De är något som har uppskattats, inte minst av föräldrarna. Vi tror att eleverna mår bättre och presterar bättre i en skola med en tidig uppföljning och en tydlig återkoppling. Tyvärr verkar vi vara ensamma om den tron i Sundsvall. Vår syn får dock stöd från flera håll, bland annat i en rapport från OECD 2012. De skriver att “elever som har ambitiösa, och realistiska, förväntningar på sina utbildningsresultat är mer benägna att lägga kraft på sitt lärande och bättre utnyttja de utbildningsmöjligheter som finns tillgängliga för dem att nå sina mål.” Den komponent som formar dessa förväntningar är enligt OECD betygen.

På Engelska skolan tror vi att eleverna behöver få veta vad de måste fokusera på för att bli bättre. Vi vill inte hävda att betyget är det enda lösningen, men kopplat till väl skrivna framåtsyftande kommentarer är det ett mycket tydligt sätt för skolan att försäkra sig om att eleven vet exakt vad den är bra på och vilka områden som det behövs extra fokus på. Att läraren ger direkt återkoppling till eleverna är nödvändigt för att hjälpa dem att nå sin potential – det kallas formativ bedömning och är en av de mest framgångsrika sätten att få eleverna att växa. Betyget är ett sätt att tvinga läraren, skolledningen och föräldrarna att ta reda på hur det går för eleven. Det är också ett bra sätt att se till att prestation mäts i jämförelse med tydliga kriterier, vilket undviker jämförelse elever emellan, som i sin tur leder till orättvisa.

För lärarna är betygen ett sätt att få återkoppling på sin prestation. Som rektor kan jag med hjälp av betygen se hur det går i varje ämne och kunskapsområde. Jag kan därefter flytta resurser och anpassa verksamheten för att möta behoven. Hjärnforskaren Martin Ingvar skriver att ”tidiga betyg synliggör behov av stöd”, det är också ett system som länge har fungerat i Finland. Betyg leder på alla plan till en skolmiljö som präglas av höga ambitioner och förväntningar. Enligt John Hatties metaforskning är höga förväntningar avgörande när det kommer till elevernas prestation. Det måste börja med mig som skolledare. Betygen är ett sätt att ge min huvudman mer information om hur det går för den verksamhet som jag är ansvarig för.

Det talas ibland om att betygen skulle stressa eleverna. Att inte veta hur man ligger till kan också leda till stress. Flera svenskar har berättat för mig vilken chock det innebar för dem att först i åttonde klass få veta hur de låg till. Jag älskar Sverige men som kanadensare saknar jag ibland mitt hemland. Där får eleverna betyg redan från första klass. Kanada har också till skillnad från Sverige mycket goda PISA-resultat. Våra barn växer upp i en värld som kommer att utsätta dem för stor konkurrens. Det ligger i vårt uppdrag att förbereda dem för detta, med höga förväntningar och en tydlig återkoppling. Tidigt. Samtidigt är det viktigt att lära våra barn att skilja på person och prestation. Som min hockeytränare sa till mig när jag var tio år och hade missat ett mål: “Du är inte din prestation”. Sedan tog min tränare tid på sig att förklara exakt vad jag borde fokusera på för att kunna bli bättre. Utan direkt återkoppling skulle jag ha åkt hem och spenderat många timmar med att undra vad jag skulle göra. Det skulle ha stressat mig mycket mer. När OECD i slutet av rapporten besvarar frågan vad skolsystemet kan göra skriver man också: “uppmuntra en effektiv betygspraxis med en brett anpassad bedömning.” Ett bra betygsystem baserat på tydliga kriterier, som är kopplat till ett system med välgenomtänkt formativ återkoppling, hjälper oss som skola att ge en god återkoppling till elever och föräldrar.

Ännu en gång vågar Engelska skolan skilja sig från mängden. Vi tror på det vi gör och tar ställning för tidigare betyg. Vi är inte ensamma. Åtminstone inte om man går utanför Sundsvall.

Pascal Brisson

Rektor Engelska Skolan Sundsvall

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons