Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkbildningen är en underskattad resurs för Västernorrlands utveckling

Annons

Den 15 juni samlades 130 företrädare för folkhögskolor, studieförbund och folkbibliotek på Hola folkhögskola för att diskutera folkbildningens bidrag till samhället. Folkbildningen är en underskattad resurs för länets utveckling.

Samtidigt som allt fler utbildar sig allt längre så ökar paradoxalt nog klyftorna. Läsförmågan hos barn försämras. Färre unga slutför skolan. Snedrekryteringen till högre utbildning består. Konsekvensen är arbetslöshet, ohälsa och demokratisk marginalisering.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Folkbildningen utjämnar klyftor i samhället. Folkhögskolornas allmänna kurs ger unga utan fullständiga betyg en andra chans. Studiemotiverande folkhögskolekurs vänder sig till unga arbetslösa och etableringskurs till nyanlända. Även många med funktionsnedsättning väljer folkhögskola.

Studieförbunden bidrar till det livslånga lärande som är nödvändigt i ett föränderligt samhälle, bland annat genom att stärka människors digitala kompetens. Folkbiblioteken är tillgängliga för alla, oberoende av medborgarskap eller bostadsort.

Folkbildningen är Sveriges största kulturarena. Studieförbunden ger alla möjlighet att ta del av och utöva kultur. 2015 ordnade studieförbunden 370 000 kulturprogram med 20 miljoner deltagare och kulturstudiecirklar för 340 000 deltagare.

Folkhögskolorna ordnade 2 200 kulturprogram för allmänheten med 200 000 deltagare samt estetiska kurser med 25 000 deltagare.

Folkbildningen integrerar. Förra året tog Sverige emot över 160 000 flyktingar. Studieförbunden nådde drygt 60 000 eller 37 procent av de asylsökande. En av tre deltagare på allmän kurs på folkhögskolan är född utanför Sverige. Även biblioteken är viktiga, bland annat som informationslänk till hemlandet och mötesplats för etablering.

Folkbildningen är en bra ekonomisk affär. Varje landstingskrona till folkhögskolorna Hola, Ålsta och Örnsköldsvik ger verksamhet för fem kronor. Deltagarnas konsumtion tillför lokal ekonomi upp till 40 miljoner kronor per år.

Folkbildningen kan ges en viktigare roll i vårt regionala utvecklingsarbete.

• Tydliggör folkbildningens roll i det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Folkhögskolorna är viktiga komplement till traditionell utbildning för missgynnade grupper, såsom unga utan fullständiga betyg och personer med funktionsnedsättning. Liksom studieförbunden för etablering av nya svenskar och livslångt lärande.

• Stärk folkhögskolorna som utbildare för det professionella kulturlivet. Länets folkhögskolor har förberedande utbildningar inför högre studier, till exempel Operastudion vid Härnösands folkhögskola. I Västernorrland är det extra viktigt då vi saknar högre konstnärlig utbildning. Bildkonst är ett bristområde.

• Utveckla folkbildningen som infrastruktur för landsbygdsutveckling. Studieförbund och folkhögskolor spinner med civilsamhället ett finmaskigt nät för utbildning och kultur i hela länet. Intressant vore att återuppväcka folkhögskolorna som spelplatser för länskulturen.

I Västernorrland har vi en stolt folkbildningstradition att värna.

Hans Wiklund, fil. dr

Regional utvecklingsdirektör

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons