Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur mår det svenska partiväsendet?

Annons

Sedan 1980-talet har de politiska partierna i Sverige förlorat mer än en miljon medlemmar. Vem finns de svenska politiska partierna egentligen till för? Hur ser deras framtidsvisioner ut och finns där några andra drivkrafter än kortsiktiga valvinster, makt och pengar? Om de politiska partiernas ska kunna leva upp till de medborgarförankrade folkrörelser som de gärna beskriver sig som måste de i grunden förändra sitt sätt arbeta.

I en rapport från Demokratiutredningen noteras att av landets över sju miljoner röstberättigade är bara omkring 100 000 idag så pass partiaktiva att de någon gång går på ett möte. Och trots att den kraftiga nedgången från främst 80- och 90-talen planat ut något och lite fler börjar visa intresse för de politiska partierna är den svenska demokratiska modellen med ett folkstyre byggt på partier och partidemokrati i påtaglig fara. Det mesta av den lilla ökningen partimedlemmar har i huvudsak gått de äldre partierna förbi. För Socialdemokraterna har trenden förvisso inneburit att man åter är över 100 000 medlemmar, men den stora ökningen ligger hos Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Piratpartiet och FI. Av de äldre partierna är det endast Vänsterpartiet som fått en större tillströmning av nya medlemmar.

Den fråga de så kallade etablerade partierna måste ställa sig är om de verkligen har rätt organisation för att kunna leva upp till rollen som bland medborgarna väl förankrade folkrörelser. Har de den vidden och öppenheten mot samhället som de gärna refererar till? Vilka når de med sin organisation? Vilka företräder dem? Och vilka blir i dag överhuvudtaget medlemmar i ett politiskt parti?

Demokratiutredningens bild av de politiska partierna är organisationer som blivit allt mer av en i cirkel stående socialt sammanhållen grupp med ryggarna utåt och de partiaktiva bestående av en högutbildad politikerelit. Deras studier visar att det är främst personer med lägre utbildning och arbetarklassbakgrund som lämnat de politiska partierna. Det är också från så kallat socioekonomiskt svaga bostadsområden som partierna har svårast att få medlemmar.

Rollen som politiker tycks dessutom gå i arv. Av landets samtliga kommunfullmäktige har i stort sett hälften föräldrar som själva varit politiker. Risken att partierna och politiken hamnar allt längre bort från den helt vanliga väljarens vardag ökar och de 70 000 förtroendeuppdrag som finns i Sverige delas av allt färre. Följden blir att makten koncentreras och uppdraget som politiker professionaliseras och steg för steg förvandlas från förtroendeuppdrag till hel- eller deltidsarvoderat arbete.

Samtidigt som politikerrollen förskjutits har också partierna och partiorganisationerna förändrats. Från att i huvudsak vara koncentrerade på sina medlemmar och sin basorganisation har partierna satsat allt mer på professionella “idéutvecklare”, PR-konsulter och politiska kommunikatörer som allt oftare blir inplockade utan att någonsin själva varit aktiva som partimedlemmar eller förtroendevalda. Det som i en folkrörelsedemokrati tidigare hanterades i partiföreningar och bland medlemmar är i dag flyttat till anställda (utan direkt förtroendevalt mandat) med uppdrag att ta fram och föra ut idéer till folket.

För den fortsatta demokratiska utvecklingen är den förändring som pågått i partierna alarmerande. Om partierna ska kunna återfå den förlorade karaktären som i hela samhället djupt förankrade folkrörelser måste de se över både sin organisation, rekrytering, arvoden och arbetsformer. Om de ska bli till något annat än väloljade valmaskiner måste det till både vilja och förmåga att inse vikten av inte förvandlas till instrument för en församling maktsträvande elit med ryggen vänd mot folket.

Robert Björkenwall

Journalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli

Jaan Ungerson

Omvärldsanalytiker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons