Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klassificeringen måste hänga med i kampen mot knarket

/

Annons

På senare tid har vi nåtts av nyheter om unga som förts till sjukhus för att de missbrukat den syntetiska drogen spice. Trots att cannabis och spice liknar varandra finns skillnader i vilken påverkan de har på användarna. Cannabisanvändande leder till passivitet, försämrad intelligens, psykoser och beroende. Spice tycks ha allvarliga konsekvenser för psyket men även på olika organ såsom njurar och lever och i enstaka fall kunna leda till döden.

En del som använder spice gör det mot bakgrund av att drogen är svårare att upptäcka vid kontroller men de flesta är vana cannabisrökare och söker en liknande kick. Det finns även stora skillnader mellan olika varianter av cannabis och olika spicepreparat. Att legalisera cannabis för att undkomma problematiken med spice ter sig mot denna bakgrund som märkligt. En rimligare åtgärd är att behålla cannabis olagligt och sträva efter en minskning av användandet av narkotika i alla dess former och vidta åtgärder för att hantera problematiken med spice.

Till exempel kan Folkhälsomyndigheten ges en begränsad ökning i sitt anslag för att intensifiera klassificeringen av nya droger. Möjligheten att klassa större grupper, så kallade generisk klassificering av nya snarlika farliga ämnen bör övervägas. En annan viktig åtgärd är att utveckla bättre möjligheter att detektera förekomsten av spicerester i blod- och urinprover för att på så sätt undanröja en av anledningarna till att spice används.

På längre sikt måste vi fortsätta vårt arbete för ett narkotikafritt samhälle. Även om Sverige under lång tid haft en jämförelsevis låg nivå av narkotikamissbruk, är antalet ungdomar som någon gång provat narkotika allt för många.

Vi vet att ökad tillgång till narkotika leder till ett ökat missbruk. I Malmö har cirka nio procent i årskurs nio testat droger någon gång. I Köpenhamn, 20 minuter därifrån är samma siffra omkring 18 procent (European School Survey Project on Alcohol and other Drugs-2011). Skälet är att den danska attityden är långt mer tillåtande än i Sverige.

Ingen som börjar med droger vill sluta som missbrukare, men åtskilliga gör det. De länder i Europa som har störst problem med missbruk är de länder som har en mer tillåtande attityd till droger. Sverige tillhör inte dessa vilket framgår av bland annat ESPAD-undersökningarna. Legaliseringsförespråkarna är få men högljudda. De påstår att droger är ofarliga och ger en falsk bild av att brukare enbart utsätts för juridiska åtgärder. I själva verket är de juridiska insatserna begränsade till sitt omfång i jämförelse vad vi satsar på prevention och behandling.

Legaliseringsförespråkare brukar hävda att svensk narkotikapolitik är misslyckad på grund ett högre redovisat tal för narkotikarelaterad dödlighet. Här är definitionsskillnader mellan länder allt för stora för att dra några slutsatser.

Tillsammans kan vi ta krafttag för att få bort narkotikan i vårt samhälle. Det bästa sättet för att bryta denna utveckling är att fortsatt ha en restriktiv narkotikapolitik med satsningar på både kontrollpolitik, en utbyggd missbruksvård och en nationell satsning på förebyggande insatser.

Avgörande för ett framgångsrikt resultat är tydliga lokala politiska ställningstaganden och satsningar. European Cities Against Drugs bildades 1994 reaktion mot de krafter som drog igång en rörelse för legalisering. ECAD har i dag 251 medlemsstäder i 30 länder i Europa, i Sverige är vi 37 kommuner. Vi behöver bli fler.

För ECAD-Sverige:

Dario Espiga

Kommunalråd Göteborg

Eva Lindh

Oppositionsråd Linköping

Marcus Häggström

Ungdomskoordinator Söderhamn

Marie Ljungberg-Schött

Sjukvårdslandstingsråd Stockholm

Ann-Cathrine Hjerdt

Kommunalråd Linköping

Johnny Gustafsson

Drogsamordnare Gävle

Mikael Lindberg

Projektchef Landskrona

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons