Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunskap kan lösa Västernorrlands vårdkris

Annons
Jan Nilsson och Stefan Lindgren menar att det är ett problem att det forskas för lite om hur vården kan utveckla den egna verksamheten, trots att sjukvården har en hög andel forskarutbildad personal. Bild: Erik G Svensson/TT

För att människor ska känna trygghet behöver hälso- och sjukvården finnas där när vi är som svagast. I dag väntar många västernorrlänningar på att få genomgå en behandling eller träffa rätt person inom vården. Det saknas personal inom flera yrkesgrupper.

Samtidigt har Sverige en vård som presterar goda medicinska resultat. Sjukvården har en hög andel forskarutbildad personal och våra nationella register ger unika möjligheter att följa upp resultat. Det här ger goda förutsättningar att ta oss an vårdproblemen i Västernorrland såväl som i resten av landet.

Klinisk forskning har svårt att få forskningsmedel och att vården har marginaliserat forskningen till förmån för produktion och budgetmål.

Ett avgörande problem i dag är att det forskas för lite om hur vården kan utveckla den egna verksamheten. Förr ansvarade ofta samma person för både vård och forskning, i regel en kliniskt verksam professor. I dag sker större delen av den kliniska forskningen utanför den ordinarie vårdverksamheten. Det beror bland annat på att klinisk forskning har svårt att få forskningsmedel och att vården har marginaliserat forskningen till förmån för produktion och budgetmål.

Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapet presenterar därför ett gemensamt åtgärdsprogram för en kunskapsrevolution inom vården:

Gör universitetssjukvården till kunskapsnav. För att integrera forskning och kompetensutveckling i hela vårdkedjan bör universitetssjukvården få en ny roll med uppdrag att utveckla och sprida kunskap inom hela hälso- och sjukvården.

Inrätta ett nationellt samordningsinstitut. För att stärka samordningen av forskning och utveckling bör det bildas ett nationellt institut som kan samordna det offentliga stödet till klinisk forskning och kunskapsstöd.

Inför biträdande verksamhetschefer. Vården behöver ett kunskapsorienterat ledarskap. Vi föreslår två biträdande verksamhetschefer. Den ena med ansvar för administration. Den andra med ansvar för forskning, utveckling och utbildning.

Skapa en gemensam e-plattform. I dag har hälso- och sjukvården ett antal olika system för vårdinformation som inte kan kommunicera med varandra. För att skapa ökad samordning behövs en gemensam e-plattform där journaldata, kvalitetsregisterdata och biobanksresultat blir tillgängliga på ett integrerat sätt.

Forska om multisjuka. En effektiv vårdkedja för sköra och multisjuka handlar om att förebygga vård och utforma vårdplaner med tydlig ansvarsfördelning. Det nationella institutet bör säkerställa att det görs riktade forskningssatsningar om denna patientgrupp.

Bara genom en förändring som leder till att sjukvården själv skapar och sprider kunskap kan vi lösa både dagens och framtidens utmaningar. Är Västernorrlands landstingspolitiker beredda att göra de nödvändiga förändringarna?

Jan Nilsson, ledamot Kungliga Vetenskapsakademien

Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet

Läs också:

Lyssna på erfarna läkare i stället för att förneka allvarliga brister

M: Lokala ledare utvecklar vården – personalen ska kunna påverka sin arbetssituation

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons