Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Norrländska huvudstäder – ett hinder för norrländsk samverkan?

/
  • Om svårigheter och möjligheter i norrländskt samarbete och samverkan kommer Framtidsbaren att handla den 3 december på Hotell Knaust i Sundsvall.

Annons

Att hitta grunder för samverkan i Norrland har alltid haft sina svårigheter.

Under de senaste femton åren har initiativen att hitta samman varit flera men på något sätt har de hela tiden stupat av olika anledningar. Dessa anledningar har kunnat variera utifrån en ganska vid skala. Alltifrån en rent geografisk skillnad; ”Hur ska man kunna samarbeta med någon som bor så kolossalt långt bort?” Eller en mer antropologisk: ”Hur ska man kunna förstå sig på någon som är så väsensskild som en jämte?”

När man försökt begripa de regionala olikheter och egenheter som funnits i det europeiska EU-projektet har det blivit ännu svårare att förstå de livsavgörande skillnader som man upplever verkar råda här uppe i Norra Sverige.

Utan att raljera så kan man ju i ett större civilisatoriskt sammanhang inte annat än förundras över att skillnaden mellan Sundsvall, Timrå och Härnösand ska vara så överväldigande att vi inte kan hitta vägar att överbrygga avstånden för att uppnå en mer varaktig samverkan.

Bypolitik har varit beteckningen för den norrländska belägenheten.

Här kommer naturligtvis lokala politiker att påstå att man visst samarbetar men hur man ska lyckas svetsa samman en djupare Norrländsk enhet som kan ha riktig substans återstår fortfarande att bevisa.

Särskilt nu då staten tydligare än någonsin signalerar att vi äntligen ska gå samman i större enheter för att dels klara av de tunga gemensamma åtaganden som bl.a. vården kräver. Men också för att skapa en större regional kraft i förhållande till den europeiska och globala tillvaro där vi för alltid numera hör hemma.

Den så kallade ”regionfrågan” har i Norrland blivit en allt tråkigare följetång av brustna löften och tappade sugar. Allianser har uppstått för att förkastas i nästa ögonblick och tjänstemän har rest i skytteltrafik med det ena utredningsförslaget efter det andra och av allt detta väsen ”bidde det” – just ingenting.

Jämtland bildade region med Jämtlands län. Region Västerbotten samverkar i – Västerbotten. I Västernorrland har man inte riktigt kommit till skott ännu men stalltipset är förstås att man bildar en region med – just Västernorrland. Även om det är oklart med Örnsköldsvik och eventuellt Sollefteå förstås. Puh!

Frågan om norrländsk samverkan och samarbete är verkligen utmattande.

Man måste verkligen ställa sig frågan: Varför är det på detta viset? Finns det någon rimlig förklaring, rationell eller orationell, till varför detta sakernas tillstånd ska behöva råda?

Är det den norrländska utsattheten och relativa isoleringen långt borta från de stora arenorna som skapat ärrbildningar på vår självkänslas sköld och fått oss att alltid misstänka att vi blir lurade av vem det vara må? Finns andra orsaker i vårt beteende som gör att vi nästan reflexmässigt drar oss undan och agerar enligt normen ensam är stark?

Om svårigheter och möjligheter i norrländskt samarbete och samverkan kommer Framtidsbaren att handla den 3 december på Hotell Knaust i Sundsvall.

Rubriken för kvällen är ”Våra norrländska huvudstäder – Hur svårt får det vara?”

Där kommer kommunalråden från både Luleå, Umeå, Sundsvall och Östersund att delta i ett samtal om framtiden. De kommer att utmanas främst av professorn i nationalekonomi Åke E Andersson men också av frilansjournalisten Lotta Gröning.

Kjell Carnbro, Tomas Melander, Jerker Sjödin, Lena Sjödin

Tankesmedjan Framtidstanken

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons