Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snart har vi Sveriges högsta skatt

/

Annons

Landstingets ekonomiska underskott ökar lavinartat! Vem bär ansvaret?

Att vi kan ”göra mer för allt fler” och att sjukvårdskostnaderna ökar i hela landet är en klen tröst när vi med all sannolikhet snart kommer att få betala den högsta skatten i Sverige.

Politikens roll är att tillgodose befolkningens behov av vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, för att med bästa möjliga kvalitet få valuta för våra skattepengar. Politiken ska besluta om vad som ska göras men det är landstingsdirektören som har ansvar att ta fram underlag med förslag till beslut.

Att samordna landstingets sjukvård för en god kvalitet och effektivare ledning föreslog vi i folkpartiet redan 2003. Ett nytt beslut togs i fullmäktige 2011 om en gemensam länsorganisation och fempunktsprogram för en ekonomi i balans. Men införandet av den nya organisationen har gått i slowmotion. Först nu, fyra år efter beslut är klinkcheferna tillsatta för att påbörja arbetet med den nya strukturen. Under tiden ökar underskottet allt mer. Landstingsdirektören har varit mycket tydlig med att politiken inte får kräva hårda besparingar under pågående omorganisation. Fokus skulle i stället vara på att stoppa kostnadsökningar.

När vi nu äntligen får besparingsförslagen får vi läsa om dem i media. Och när vi frågar efter vilka konsekvenser besparingarna har på tillgänglighet, sjukresor och ambulans, tillgång till personal med mera får vi svaret att det får komma efter beslut?

Personalen mår allt sämre och uppsägningarna ökar i ett läge där kompetensförsörjningen är vårdens största utmaning.

Vi i Folkpartiet hade högre förväntningar när landstingsdirektör Anders L Johansson tillträdde. Som generaldirektör för AMS hade han sjösatt en stor omorganisation, professor i ekonomi och landets högsta tjänstemannalön på 140 000 kronor per månad (eftersom utmaningen i vårt landsting ansågs vara så stor) borde vi ha sett resultat. Men han har bara talat och talat.

I dag känner vi bara en stor frustration och oro för vården och länets utveckling.

● Landstinget behöver en tydlig styrning och ledning som vågar stå emot särintressen och ta fram obekväma beslut. Vården ska organiseras ur ett befolkningsperspektiv för att få bästa möjliga kvalitet och kostnadseffektivitet.

● Landstinget måste bli en bättre arbetsgivare. Kompetensförsörjningen är vårdens största utmaning.

● Landstinget ska söka mer samverkan i vården med kommuner och angränsande län för att bättre samutnyttja resurserna för bättre tillgänglighet. Låt regionarbetet börja med vården.

● Staten behöver ta ett större ansvar för den högspecialiserade vården för en god och jämlik vård för hela befolkningen. Bästa kvalitet kan ibland innebära att vård som sker sällan i livet inte utförs på närmsta sjukhus, kanske inte heller i länet eller ens i landet.

Det är ingen tvekan om att landstingets ekonomi hade kunnat vara i ett betydligt bättre läge om fattade beslut hade verkställts i tid. Nu tvingas vi in i åtgärder som inte är bra för någon.

Ingeborg Wiksten (FP)

Folkpartiet liberalernas landstingsgrupp

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons