Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tjänstesektorn skapar möjligheter i Sundsvall

/

Annons

Sverige i dag är ett annat land än det var för 100, 50 eller till och med 10 år sedan. Det märks också här i Sundsvall. Riktigt påtagligt blir det i vår i vardag och i arbetslivet. På många sätt lever vi kvar i bilden kvar av att Sverige främst skulle vara en stolt industrination, och visst spelar industrin fortfarande en viktig roll. Men samtidigt har mycket förändrats. Allt mer av vår tillväxt och allt fler av de nya jobben skapas i dag i den växande och allt mer mångfacetterade tjänstesektorn. Fler svenskar jobbar i kunskapsintensiva tjänsteföretag än i hela bygg- och industrisektorerna – tillsammans.

Många, inte minst politiska beslutsfattare, tycks ha bilden av att tjänstesektorn enbart skulle bestå av servicejobb med låg produktivitet och svag innovationskraft. Men verkligheten är betydligt mer mångfacetterad. Faktum är att de kunskapsintensiva företagen vuxit och växer starkt, och finns i en rad branscher med högt kunskapsinnehåll och stor andel högskoleutbildade medarbetare. Där hittar vi datakonsulter, programmerare, tekniska konsulter, arkitekter, läkare och många fler.

Bara här i Sundsvall har Almega och våra sju förbund nära 300 medlemsföretag, som spänner över så vitt skilda verksamhetsområden som affärs- och IT-konsultverksamhet, städning samt vård och omsorg.

De allra flesta nya jobb som skapas i dag är kunskapsintensiva tjänstejobb. Men tjänstesektorn skulle kunna växa ännu mer. Inte minst skulle våra nyanlända, som har erfarenhet och kompetens från andra länder, kunna berika och fylla en del av behoven i både kunskapsintensiva företag och i mer vardagsnära servicejobb.

Ska det hända behöver några saker göras:

Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden. Sverige har i dag den mest sammanpressade lönestrukturen i hela OECD, vilket hämmar framväxten av jobb som inte kräver hög utbildning. Samtidigt slår höga ingångslöner hårt mot de som har en svag ställning på arbetsmarknaden, särskilt de med kort utbildning. Sambandet mellan höga kollektivavtalade ingångslöner för vardagsjobb och arbetslöshetsnivån bland invandrade är slående. Ska fler kunna få jobb snabbare behöver vi en inkluderande lönebildning.

Stärk kvaliteten i nyanländas utbildning. I dag har bara 29 procent av de som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser gått vidare till arbete efter två år, och bara sex procent fått osubventionerade arbeten. Vi måste öka företagandet och konkurrensen kring utbildningarna för våra nyanlända. I till exempel Australien har det lett till att sysselsättningen höjts, matchningen förbättrats och nöjdheten ökat bland både arbetstagare och arbetsgivare. Sverige borde ta intryck av det och av Australiens specialutbildning för kortutbildade, som sker i ett resultatuppföljt valfrihetssystem där hela 60 procent av deltagarna går vidare till arbete och studier – långt mer än i Sverige.

Sverige är ett rikt land, som sjuder av entreprenörsanda och vilja att utveckla idéer till bärkraftiga företag. Med globalisering och digitalisering kommer utmaningar för ett exportberoende land som Sverige, men också nya möjligheter för människor med visioner och kraft att tro på sina drömmar. Det som nu behövs är en starkare dialog och ökad samsyn mellan näringsliv och politik, och mellan fack och arbetsgivare, så att vi kan genomföra de förändringar som krävs för att tjänstesektorn ska kunna fortsätta utvecklas, och skapa tillväxt och jobb åt fler.

Anna-Karin Hatt

Vd Almega

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons