Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Toleransen hög – men utsattheten stor

/
  • Utmaningen för samhället är att uppmuntra och stödja alla ungdomar och att aktivt motverka intoleranta attityder och aktiviteter, skriver Eskil Franck. (Personerna på bilden har ingen direkt koppling till artikeln.)

Annons

Svenska skolungdomar är påfallande positiva i sina attityder mot andra människor. Tendensen är tydlig, vår unga generation blir allt tolerantare. Samtidigt är den självupplevda utsattheten stor hos en del elever. Det är några av huvudresultaten i Forum för levande historias nya studie av skolungdomars attityder till olika grupper i samhället.

Forum för levande historia genomför regelbundna studier av vad svenska skolelever tycker och tänker om varandra. Eftersom attityder påverkar vårt agerande är det viktigt att inhämta kunskap om ungdomars inställningar i olika frågor. Vår senaste studie Tid för tolerans har besvarats av 7 391 gymnasieelever och elever i årskurs 9 på högstadiet. 72 procent av eleverna svarade på vår enkät.

På många sätt går den nya studiens positiva resultat på tvärs mot de illavarslande tecken vi sett i samhället den senaste tiden med ökat antal attentat, hot och trakasserier mot olika grupper, både i Sverige och i Europa. Det är rimligt att anta att polariseringen mellan grupper lett till ett mer provocerande och våldsbejakande agerande från de intoleranta grupperna.

Men resultaten är inte enbart positiva. Studien visar nämligen också att utsattheten för våld, hot och trakasserier är ett reellt faktum för vissa skolungdomar. Det gäller både innanför och utanför skolans väggar. Utmaningen för samhället är därför att uppmuntra och stödja alla ungdomar och att aktivt motverka intoleranta attityder och aktiviteter.

Vi har även studerat en rad bakgrundsförhållanden om elevernas livssituation för att försöka se samband och få en ökad förståelse. Liksom tidigare studier visar, har kön, årskurs, gymnasieprogram och föräldrarnas utbildningsnivå betydelse för en tolerant eller intolerant inställning.

En annan faktor som har stor betydelse är skolsammanhanget. Välutbildade lärare, lugn i klassrummet och trivsel i skolan samvarierar med en mer tolerant hållning till andra människor. Det är i skolan elever får sina grundläggande erfarenheter av att interagera med andra, både kamrater och vuxna. Det är där de möter elever med annan bakgrund. Det är där de i praktiken får sin grundläggande demokratifostran.

Graden av tillit och förtroende människor emellan samvarierar också med skolungdomarnas attityder. Ett utmanande resultat är att även toleransen hänger samman med förtroendet för vårt demokratiska system. Ju mindre nöjda eleverna är med demokratin desto negativare inställning har de till utsatta grupper.

Missnöje med vår demokrati i kombination med intoleranta attityder är såpass alarmerande att Forum för levande historia kommer att gå vidare med en fördjupande studie som kommer att kopplas till frågor som handlar om upplevd maktlöshet, oro för framtiden, etcetera.

De historiska skeendena, när demokratin satts ur spel och ytterst lett till brott mot mänskligheten och folkmord, har ofta präglats av en växande grad av intolerans vad gäller attityder, lagstiftning, övergrepp och mord. Det kan ske igen. Vi behöver därför få kunskap om var fröna till växande intolerans finns, särskilt bland ungdomar.

Kunskap som vi kan omvandla i vårt arbete med att stärka det demokratiska immunförsvaret. Och främja arbetet med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter.

Eskil Franck

Överintendent vid Forum för levande historia

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons