Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tvåtusenårig by riskerar att bli ett nytt Birsta

/
  • Medelpads största gravfält i Korsta med fynd från 200-talet efter Kristus. I framtiden omgärdad av industrimark eller en turistattraktion? undrar Nils Johan Tjärnlund.
  • Vy från gamla ångbåtsbryggan mot Kaptensuddens kallbadhus i Petersvik. I bakgrunden Tjuvholmen.

Projekteringarna av Logistikparken och Korstaverket har behandlats i separata detaljplaner som gjort det svårt för både allmänheten och våra folkvalda politiker att få en överblick av de samlade konsekvenserna. Nu är risken uppenbar att en helhetsmiljö med en tvåtusenårig kontinuitet slås sönder för alltid utan att särskilt många Sundsvallsbor haft möjlighet att reflektera och reagera, skriver Nils Johan Tjärnlund.

Annons

Ofta hörs i debatten om Petersvik att det bara handlar om överklassens gamla sommarvillor. I själva verket är Korsta-Petersvik ett sammanhängande grönområde mellan Johannedalsvägen och Sundsvallsfjärden. På många sätt är det en unik plats.

På få andra platser kan man vandra endast fyra kilometer för att se och förstå Medelpads årsringar under tvåtusen år! En promenad i norr börjar vid Medelpads största gravfält, går genom det öppna odlingslandskapet och slutar vid havet med 1800-talets sommarvillor och 1900-talets friluftstraditioner för barn och ungdomar i Petersvik.

Medelpads största gravfält

Den historiska bakgrunden är följande. Skön har Medelpads största bestånd av fornlämningar. Alnösundet var tidigt en viktig inomskärsled och handeln en viktig inkomstkälla. Man har funnit vikingatida silverskatter i Skön, varav en i Birsta innehöll arabiska mynt från 800-talet. Säkert göms fortfarande oupptäckta skatter i jorden.

Korsta står fram som en central boplats från järnåldern. I Korsta by ligger något för många helt okänt: Medelpads största gravfält bestående av cirka 40 gravhögar och runda stensättningar. De största högarna är 14 meter i diameter.

De många gravarna och deras varierande utseende tyder på att begravningsplatsen använts under större delen av järnåldern, från omkring år 0 till vikingatidens 1000-tal.

Vid en utgrävning i slutet av 1800-talet undersöktes tre av gravarna. Bland annat gjordes fyndet av ett dräktspänne daterat till 200–300 e.Kr.

Obruten kontinuitet

Nedanför gravfältet vidtar ett öppet odlingslandskap som har brukats i minst tusen år. Den gamla byvägen leder förbi imponerande ekonomibyggnader från sågverkssläkten Wikströms mönsterjordbruk och i närheten finns en vacker sommarvilla och husgrunder. Vägen kantas till del av en åldrig stengärdsgård, ovanlig i våra trakter, och en rik flora, bland annat vildväxande humle, en rest från de humlegårdar som kung Gustav Vasa ålade Medelpads bönder att hålla.

I skogsgläntan skönjer man plötsligt ett båtsmanstorp, en historisk pusselbit som berättar om Sveriges krigiska förflutna.

Praktulla sommarvillor

Byvägen fortsätter genom skogen till sommarnöjena vid Petersvik. De praktfulla villorna byggdes upp på Korstaböndernas betesmarker vid havet och är en årsring från 1800-talets andra hälft av mycket högt kulturhistoriskt värde. Anläggningarna med namn som Hållnäs, Solbacken och Kaptensudden är kopplade till Sundsvallsbor som spelat en roll inom näringsliv, politik, konst och kultur och ett monument över arbetarnas och hantverkarnas byggnadsskicklighet.

Strandområdet är det sista icke industrialiserade vid Sundsvallsfjärden och erbjuder en direktkontakt med havet och fria vyer över Alnösundet och Tjuvholmen.

Petersvik berättar också om friluftslivets framväxt, från havsbadet för allmänheten vid Tomtebo fram till dagens träningsanläggning för GIF Sundsvall vid Granli, för inte länge sedan KFUM:s friluftsgård.

Helhetsmiljön bryts sönder

Men nu hotas Korsta-Petersvik av projekteringar som bryter sönder den hittills bevarade helhetsmiljön: en utbyggnad av Korstaverket och en utbyggnad av Tunadalshamnen till en så kallad logistikpark.

Ambitionerna att utveckla Sundsvall är lovvärda, men få har nog till fullo insett vidden av de ingrepp som planeras.

Delar av Korstaberget ska sprängas i luften och bergmassorna fylla ut i Alnösundet. De anrika sommarvillorna rivs och ersätts av lagerbyggnader och asfalterade logistikytor. Johannedalsvägen blir exportled för farligt gods, fler vackra hus blir inlösta och Korsta by blir omgärdad av industriområden.

Korstas uråldriga kontakt med havet upphör för alltid och potentialen för framtida rekreation och besöksnäring upphör, inte bara här utan även kring Tjuvholmen och Karlsvik på Alnön.

Risk att Korsta blir ett nytt Birsta

En sänkning av grundvattennivån med upp till 13 meter kan göra det omöjligt att bo kvar i Korsta och man får intrycket att Korsta gradvis riskerar att förvandlas till ett nytt Birsta, ett småskaligt industriområde som blir en del av Logistikparken.

Så sent som 2007 förordade Banverket en placering av en ny kombiterminal i Fillan norr om Tunadal. Men kommunens planerare siktade alltmer in sig på Petersvik och helt plötsligt var det tidigare fredade området helt utraderat i den Fördjupade översiktsplanen från 2009.

Hotade kultur- och naturvärden har marginaliserats i planarbetet. De fortsatta projekteringarna har behandlats i separata detaljplaner som gjort det svårt att få en överblick av de samlade konsekvenserna.

Det värsta av allt: debatten om en annan utveckling av Korsta-Petersvik, där befintliga värden ses som en tillgång i framtidens Sundsvall, har helt uteblivit.

En trend att värna om attraktiva miljöer

Låt oss för ett ögonblick tänka tanken att utveckling kan ske på olika sätt och skapa attraktion och jobb.

Riksantikvarien Lars Amréus har nyligen pekat på en viktig trend: besöksnäringen i Sverige växer och omsatte 280 miljarder kronor 2013. Historiska platser och kulturmiljöer efterfrågas alltmer inom den växande besöksnäringen.

Vi ser också en annan trend världen över: att försöka återta gammal industrimark och att värna naturskönheten i hamnstäderna. Även Sundsvalls nya stadsdel Norra kajen är ett led i en sådan ambition. Gamla industritomter ger plats för nya bostäder och närhet till vattnet.

Att samtidigt med detta återupprepa misstaget att exploatera den sista gröna strandremsan vid samma havsfjärd rimmar illa med både globala trender och potentialen för Sundsvalls framtid. En växande befolkning i Sundsvall kommer att ha behov av kultur- och friluftsområden på nära avstånd från stadskärnan.

En kvarts cykelväg till friluftsområde

Invånarna i Stenstaden, Haga, Skönsberg och Norra kajen/Heffners har bara en kvarts cykelväg till kultur, friluftsliv och havsbad om Korsta-Petersvik räddas för framtiden.

Barn och vuxna kommer att kunna uppleva en historisk promenad genom tvåtusen år från järnåldern till båtsmän, träpatroner, trädgårdskullor och konstnärer, lära sig om både djur och växter, se genuint lantliv och samtidigt bada i havet, leka och idrotta – allt inom en enda sammanhängande yta.

Korsta-Petersvik kan ge plats för nya bostäder, äldreboende, förskola och småföretagande, inte minst i symbios med länets skogsindustri. Framtidens träarkitektur, gröna byggande och design av cellulosabaserade textilier och produkter är en tänkbar inriktning. (Denna vision har jag tidigare utvecklat i artikeln Gör Petersvik till centrum för grönt byggande i ST 9/8 2013.)

Nya smarta lösningar

Vissa tyckare vill mena att miljön i Korsta-Petersvik redan är förstörd och visst kan man idag beklaga placeringen av Korstaverket och utbyggnaden av en så storskalig fabrik som Ortviken nära kulturlandskapet. Många i Sundsvall har i tysthet accepterat miljöfarliga ingrepp, med tanke på de jobb som industrin förr skapade.

Men knappast någon har varit beredd att ge grönt ljus för att exploatera hela vårt vackra inlopp. Nu är Korsta-Petersvik den sista gröna lungan vid Sundsvallsfjärden och den exploatering som görs blir oåterkallelig. Inte heller skapar dagens investeringar nya jobb i takt med att industrin blir alltmer robotiserad.

Den svenska pappersbranschen är i kris. Det får konsekvenser för den planerade Logistikparken som projekterats med en 300-procentig produktionsökning vid Ortviken som grund. Nu rapporteras istället om en 25-procentig minskning till 2020!

På samma sätt råder osäkerhet om Korstaverkets projekterade utbyggnad av en biogasanläggning. Bland annat Folkpartiet har kritiserat denna utbyggnad som blir ännu ett intrång i kulturlandskapet. Bara dessa projekt kommer att kosta minst en miljard kronor för skattebetalarna i Sundsvall.

Många Sundsvallsbor skulle välkomna en öppen och saklig debatt i frågan. Mycket talar för att de nya fakta som kommit fram ger Sundsvall en möjlighet att utveckla både smartare logistiklösningar och att samtidigt skapa ett unikt friluftsområde i Korsta-Petersvik som gör det bättre att leva i Sundsvall i framtiden.

Nils Johan Tjärnlund

Författare och vetenskapsjournalist

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons