Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Yrkesprogrammen måste bli bättre för att vi ska komma till rätta med chaufförsbristen

Annons

Att såväl människor som varor kan transporteras är en förutsättning för att samhället ska fungera. Lyckas inte företagen anställa chaufförer och mekaniker i takt med efterfrågan kommer både människors vardag att påverkas och företag i en rad olika branscher snabbt att få stora problem, samtidigt som jobb kommer att gå förlorade.

Det norrländska näringslivet kan komma att drabbas till följd av kompetensbristen och runt om i landet kan cirka 40 000 jobb gå förlorade inom en dryg tioårsperiod om relevanta åtgärder inte sätts in, enligt en rapport som Transportföretagen har tagit fram med hjälp av HUI Research.

Varför behöver transportbranschen anställa så många? En hel del går i pension och allt färre unga har körkort. Men framför allt går färre elever på gymnasiernas fordons- och transportprogram. Till det kommer att behovet av transporter växer. Sveriges befolkning ökar och för att möta en ökad efterfrågan när det gäller transporter måste fler anställas.

Statistik från Skolverket visar visserligen att intresset för branschens gymnasiala utbildningar har ökat. Men det räcker inte. Uppgången måste fortsätta. Det är nödvändigt att utbildningarnas kvalitet stärks så att fler vill söka till dem, och de kunskaper och färdigheter branschens företag letar efter måste matchas bättre.

Debatt: S: Extra stöd till utsatta skolor och höjd status för yrkesprogrammen – så minskar vi klyftorna i skolan

Gymnasieelever borde erbjudas körkortsutbildning inom skolans ram.

Yrkeslärarna måste få mer relevant fortbildning och eleverna utrustning som motsvarar teknikutvecklingen, till exempel nyare maskiner och modernare fordon. För att det ska bli verklighet krävs att transportbranschen, skolan och beslutsfattare på såväl nationell som regionalt nivå jobba ihop. Regeringen har kommit med många bra förslag som att utöka platserna på yrkeshögskolan och med kvalitetshöjande satsningar på gymnasieskolans fordonsutbildningar.

Men det behövs fler initiativ. Regeringens förslag att det ska gå att få CSN-lån för körkortsutbildning är välkommet, men det bör utvidgas till att omfatta C- och D-körkort för tung lastbil och buss. Gymnasieelever borde erbjudas körkortsutbildning inom skolans ram. Körkort är inte bara en inträdesbiljett till de yrken som finns inom transportbranschen utan också till arbetsmarknaden i stort.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

I dag är dialogen mellan skola, transportföretag och politiker inte sällan beroende av eldsjälar på företagen eller lärare som drivs av ett eget engagemang. Men arbetet med att finna personal med rätt utbildning är beroende av en fungerande och långsiktig samverkan mellan skola och företag.

För att åstadkomma det måste det finnas regionala stödstrukturer, där företag, skola och beslutsfattare samverkar på ett mer organiserat sätt. Det skulle definitivt bidra till att öka utbildningarnas kvalitet.

Om företagen inte lyckas anställa den personal som behövs drabbas hela näringslivet. Därför är ett långsiktigt arbete och löpande offentliga satsningar på transportbranschens utbildningar viktiga. Utan transporter stannar samhället och hela Västernorrland.

Caj Luoma

Chef kompetensförsörjning, Transportföretagen

Läs också:

Transport: Nu räcker det – vi accepterar inte att vår modell sätts i gungning

Hamnarbetarna: Inga hinder för samarbete – Transport måste sluta se oss som konkurrenter

S: Sverige växer – då krävs ordning och reda i transporttrafiken

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons