Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efter mer än 13 år – Äntligen har det hänt

/

Annons

Vad gjorde du 2002? Fundera en stund över hur ditt liv såg ut.

Själv studerade jag, läste kreativt skrivande på Högskolan i Gävle, bodde i radhus och hade fullt upp med hockeyträningar och småbarnsliv. Det är 13 år sedan. Det känns som ett helt liv har passerat sedan dess. Det är samtidigt lika länge sedan som den svenska a-kassan senast höjdes.

Taket i a-kassan har sedan 2002 legat på 680 kronor per dag. Som max har det gått att få ut ungefär 10 000 kronor efter skatt varje månad. Samtidigt har kostnaden för allt annat i samhället gått upp. Hyror, matkostnader, elräkningar, allt har gått upp. Den svenska medellönen har ökat från 21 800 i månaden till 29 400 kronor i månaden. Men a-kassan, den har legat still.

Ända tills nu. I måndags höjdes äntligen a-kassan. Från 680 kronor per dag till 910 kronor. Det är en respektingivande höjning. En höjning som är helt nödvändig.

I dag står väldigt många helt utanför a-kassesystemet. Det ekonomiska skyddet vid arbetslöshet har under de senaste åren försämrats så kraftigt att en stor del av svenskarna, över en och en halv miljon, valt att gå ur försäkringen. Bara var fjärde arbetslös uppfyller numer reglerna för att få ersättning från a-kassan. Det är ett hårt slag mot den svenska framgångssagan.

En hög a-kassa hänger nämligen samman med det Sverige vi sett byggas till ett av världens mest framgångsrika länder. Ett samhälle som bygger på ständig utveckling, på en positiv strukturomställning, där företag och branscher som inte klarar konkurrensen när det handlar om innovationsutveckling och ständiga effektiviseringar slås ut, kräver en hög a-kassa för att de anställda ska kunna ställa om till nästa jobb. Det är ett av fundamenten för Sveriges ekonomiska framgångar.

Men när den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet trasas sönder blir människor rädda. Tysta. Vågar inte strida för förbättringar i arbetsmiljö, ge förslag på effektiviseringar eller nya innovationer. När jobben blir otrygga, när bemanningsföretag och timanställningar breder ut sig tappar företagen innovationskraft. Visst, i vissa fall tjänar det enskilda företaget på rädda och otrygga medarbetare, men som samhälle förlorar vi garanterat.

Samtidigt som a-kassan försämrades kraftigt satsade den förra regeringen aktivt på subventioner av lågkvalificerade jobb som rut-tjänster och restaurangjobb. Det är arbeten som självklart har en plats i det svenska samhället, men det är inte jobb som bör massubventioneras av staten. För det driver inte utvecklingen framåt.

En höjning av a-kassan är även viktig för att ta oss ur lågkonjunktur och skapa nya jobb. När människor som har det sämst ställt får ökade inkomster leder det främst till en ökad konsumtion. Vi kan få råd att flytta till en större lägenhet, köpa dyrare mat, gå på restaurang eller köpa nya kläder. Hjulen börjar snurra. Företag ökar sin försäljning och behöver anställa fler. När de som har det bäst ställt får ökade inkomster leder det främst till att sparandet ökar. Det är inget som ökar produktionen särskilt mycket i ett samhälle. Hur många gåsleverpastejer eller märkesklockor kan en människa köpa?

Att a-kassan nu höjs är något vi alla bör hurra för. Även vi som inte i just denna stund befinner oss i riskzonen för att förlora våra jobb. Vill vi att Sverige som land ska bli starkare, rikare, är en trygg a-kassa en förutsättning.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons