Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett litet steg mot rättvisare förhållanden

/

Annons

De tiggande barnen på gatan i Chania, på Kreta, återkommer då och då i till mig i tankarna. Det var i maj vi var där på semester. Maktordningen mellan barn och vuxen, mellan fattig och rik, blir aldrig så skarp som då ett barn sträcker ut sina händer i förhoppningen om att få en euro.

Det går att skriva så här: Vissa föds in i en skön tillvaro i ett tryggt land och lapar i sig söt grädde. Andra föds in i fattigdom och elände och drömmer om söt grädde, försöker få till sig några droppar på ett eller annat sätt. Förtjänade man sin tur eller sin otur i människolotteriet? Knappast!

I dag är tiggande vuxna i Sverige en verklighet. Det har vi nyvaket fått acceptera i alla kommuner, från Ystad till Kiruna. Människor i fattigdom, ofta från Rumänien och Bulgarien, ofta romer, söker sig hit för att få några kronor i pappmugg för att försöka förbättra sina livsvillkor. Vi kan därmed inte längre blunda för fattigdomen. Vi har den här. Men det är ingen hållbar lösning eller bra situation, för någon, att folk tigger på gatorna.

En fråga: Är tiggande barn, som kommer med sina kringflackande föräldrar, en verklighet vi också kommer att få till Sverige? Kommer det att gå tiggande barn på till exempel Sundsvalls gator, som det gör på Chanias gator? 

I mars 2014 rapporterade SVT om tiggande barn från andra länder som var i Sverige. Det kallades för nytt fenomen.

Vad hände med de barnen som var i rampljuset 2014? Går de fortfarande runt på gatorna? Är tiggande hitresta barn ett ökande problem i Sverige? 

Ringde upp Martin Valfridsson för att försöka få några svar. Det är han som ska jobba med frågan om hur vi ska hantera den drastiska ökningen av tillresta tiggare till landet. Han får i dag inga rapporter om att problem med tiggande barn ökar. I själva verket är det sällsynt, men i de fall det förekommer är det enligt Martin Valfridsson helt oacceptabelt. De sociala myndigheterna måste agera direkt och söka upp familjerna. Vad som hände med de barn som tidigare rapporterats om är oklart. Förhoppningsvis återvände de till sina hemländer för att återuppta studier. Barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér, S, säger att man i dag inte exakt kan veta hur situationen är vad gäller tiggande barn i Sverige.

– Men det förefaller så att det är få barn som följer med sina föräldrar till Sverige. Helt enkelt för att de som är här och tigger vill att deras barn ska få bättre skolgång i sina hemländer och vill finansiera kringkostnader, som skolböcker och buss till skolan, säger hon.

Sverige har i dagarna slutit ett avtal med Rumänien om expertutbyte. Sverige ska bidra med sin tid och kompetens i frågor om hur man bygger upp en välfärdsstat.

Rumänien har fått 30 miljarder euro från EU under en sjuårsperiod för att bekämpa fattigdom, men landet har enligt Åsa Regnér haft problem med att använda medlen på ett effektivt sätt i arbetet. Där kan Sverige i och med det nya avtalet bidra till landets utveckling.

Det här är ett litet steg, litet steg mot en rättvisare värld. I september ska representanter från Sverige och Rumänien träffas igen. Det är bara att hoppas att en byggsten i projektet kan visas upp så att avtalet vinner trovärdighet hos medborgarna i de båda länderna.

Twitter: @LinaNJuuso

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons