Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett nation splittrad efter flera olika linjer

Annons

Det finns stora inslag av 2010 års svenska val i det brittiska valresultatet. En nederlagstippad borgerlig regering lyckas vinna till sist. Skillnaden mot det brittiska valet är att svängningen där kom på själva valdagen. I varje fall lyckades opinionsmätningarna inte fånga valvinden. Det gjorde däremot vallokalsundersökningen från BBC som kom väldigt nära sanningen.

På en annan punkt liknar det hela Sverige 2006. Det var då en segerrusig Fredrik Reinfeldt sa sig vilja bli en statminister för hela det svenska folket. Sen började han montera ned det sociala skyddsnätet samtidigt som han sänkte skatter för brinnande livet. Den brittiske högerledaren är om möjligt ännu mindre trovärdig när han säger sig vilja hålla ihop sin splittrade nation.

Tydligast åskådliggörs splittringen av valresultatet i Skottland. De konservativa var visserligen utraderade där redan tidigare. Men nu har socialdemokratiska labour råkat ut för samma sak. Det förklaras av många med att de konservativa där är så impopulära, att samarbetet med högern i folkomröstningen om självständighet fått många att byta sida. De partier som stod för att fortsätta som en del av Skottland var splittrade. Nationalisterna, som har den goda smaken att gå fram med ett socialdemokratiskt program, hade bara ett alternativ. Det är en väldig fördel i ett majoritetsvalsystem som det brittiska.

Den uppenbarligen mycket populära partiledaren för SNP, Nicola Sturgeon, avvisar bestämt förklaringen till de konservativas seger med de egna framgångarna. Problemet är att labour inte lyckats i England, säger hon. Så långt har hon förstås rätt. Förlusten är sådan att labourledaren MIlibands avgång känns ofrånkomlig. Å andra sidan har de konservativa i England gjort allt för att utnyttja nationella engelska stämningar när han varnat för SNP. Nationalism av alla sorter är en oberäknelig faktor. Hur Cameron ska leva upp till sitt löfte att värna hela landet är i alla fall för mig en gåta.

Majoritetsvalsystemet har också andra märkliga effekter. Främlingsfientliga Ukip får med 3,7 miljoner röster ett mandat. De gröna får ett, med 1,1 miljoner röster. Å andra sidan får de skotska nationalisterna 56 mandat, alla skotska utom tre, med 1,5 miljoner röster.

Systemet har också slagit extremt hårt mot Liberaldemokraterna som får 8 mandat för 2,3 miljoner röster. Den konservativa koalitionspartnerns taktik att få väljarna att rösta på dem för att slå mot Labour har uppenbarligen lyckats. Sossarna har visserligen också tagit många röster av liberalerna, men det har i stor utsträckning skett i valkretsar där labour ändå är chanslösa. Bara i London, där labour gjorde ett bra val, har man tagit röster från liberalerna som gett mandat.

Så vad har vi? En konservativ majoritetsregering kommer att bildas. Den har utlovat en folkomröstning om EU-medlemskapet. Detta som ett sätt att blidka en EU-fientlig opinion i det egna partiet och gentemot Ukip. Samtidigt hoppas han därmed kunna påverka EU att gå med på krav på mindre påverkan på Storbritannien från den Europeiska Unionens hjärta i Bryssel. Det är mycket tveksamt om han lyckas med det.

Resultatet lär bli stor turbulens i EU och i Storbritannien, där inte minst opinionen i Skottland brukar beskrivas som EU-vänlig just därför att EU är en motvikt till London. Frågan är om Storbritannien kommer att bestå efter detta valresultat.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons