Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Företagare är som vi – därför krävs regler

/

Annons

De flesta av oss var länge stolta över de trygghetssystem vi har byggt upp till medborgarnas skydd. Frågan hur länge till vi kan vara stolta beror på hur vi vårdar systemen. Efter 90-talskrisen förstod de flesta av oss att resurserna inte är outtömliga. Fokus kom då snart att hamna mycket på fusk och utnyttjande av systemen. Den debatten fick ofta ett väldigt tvivelaktigt fokus på individen. Det var som om ökningen av sjukfrånvaro och arbetslöshet bara kunde bero den enskilde. Var det inte rent fusk så var det i alla fall något annat fel från individens sida. Några andra orsaker till sjukdom och arbetslöshet söktes inte.

Svaret blev regeringen Reinfeldts sabotage av sjukförsäkring och a-kassa. Det fick rätt brett stöd, det var som om många inte förstår att sjukdom kan drabba vem som helst. Det geniala i systemet är ju att de som är friska - de är fler - hjälper de som är sjuka – som är färre. En del blev nu helt ställda på bar backe. En sorglig politik som nu verkar gå mot sitt slut när den regeringen nu vill avskaffa den så kallade bortre parentesen.

På ett annat plan lyckades de borgerliga bättre. Man såg till att stänga en del kryphål som möjliggjorde fusk. Det har inte heller alltid varit så lyckat. Folk har misstänkliggjorts och betraktats som fuskare fast de nog i många fall handlat i god tro. Men grundhållningen är det inget fel på. Det ska inte gå att fuska till sig pengar.

Nu är handläggare på myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Skattemyndigheten skyldiga att rapportera när de misstänker felaktiga utbetalningar i trygghetssystemen. Men det gäller tydligen bara när det handla om individer.

Nu slår några utredare på Brottsförebyggande rådet larm om att det är ett problem att rapportskyldigheten inte gäller när företag är inblandade, trots att företag är förutsättningen för att kunna genomföra bidragsfusk i stor skala. Tvärtom hindrar dagens lagstiftning handläggare att rapportera uppenbara felaktigheter vidare.

Utredarna konstaterar: bedragarna ser helheten i välfärdssystemet. Uppenbarligen gör samhället det inte. Därför är det bra att justitieminister Morgan Johansson (S) nu öppnar för ändringar både i sekretessreglerna mellan myndigheterna och i systemet med arbetsgivarintyg som ligger till grund för både anställningsstöd, lönegarantier och i förlängningen enskildas pensioner.

Hur kan det då ha blivit så här stor skillnad mellan hur individer och företag behandlas? Svaret är de borgerligas övertro på att alla företagare är hederliga. Vi ser det när det handlar om jobb som utstationeras hit, när det gäller synen på kollektivavtal och när det gäller myndighetskontroll i allmänhet. Borde det inte vara lika självklart att om det finns individer som fuskar, så kommer det att finnas företagare som fuskar. De är också människor. Många - säkert de allra flesta - är värda vår respekt. Men utan regler går kapitalismen bärsärkagång, och det drabbar både löntagare, samhälle och alla de skötsamma företag som ska konkurrera med bedragarna. Så snabba beslut är vad som nu behövs. Också för att stoltheten för trygghetssystemen ska bestå.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons