Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Håll ihop skolan och därmed samhället

Annons

Höger och vänster lär inte bli överens om varför den svenska skolans resultat faller. Än mindre lär man kunna enas om vems fel det är. Fast den som likt Jan Björklund (FP) haft makt över svensk skola i åtta år, borde i varje fall inte kunna svära sig fri. Och om nu resultatet då var så mycket bättre för 25 år sen, så kan man väl tycka att det som gjorts tidigare borde ses med blidare ögon än hur det låtit i debatten under de turbulenta år som följt.

Sossarna gjorde, med början efter kriget ett stort arbete för att bredda utbildningen till fler, till alla. Vi fick enhetsskolan och sen nioårig grundskola. Sundsvall tillhörde här, rätt bortglömt i dag, föregångarna. I grundskolan gick barnen i de blandade bostadsområdena i blandade klasser. Till ömsesidig nytta för både barnen, skolresultaten och samhället, påstår jag.

Allt detta styrdes av ett väldigt ämbetsverk i Stockholm – Skolöverstyrelsen. På 80-talet växte kritiken mot detta verk och all detaljstyrning. Förändring var nödvändig enligt allt fler. För allt var inte en dans på rosor förr heller. Jag minns ännu ett besök på Ljustadalens skola 1992. Där kom jag som reporter med ett färskt och för dem okänt beslut om upprustning av deras slitna skola. Det jag mötte var, även om misstron mot journalister var ett faktum redan då, en uppgivenhet som förvånade mig. Skolan var de facto redan kommunal. Men lärarna avlönades av staten. Det som i debatten nu kallas kommunaliseringen av skolan handlade mest om lärarnas villkor.

Så här 25 år senare tycks snart sagt alla anse att det blev ett problem. Med för dåliga villkor för lärarna kom för få att välja detta yrke. Urvalet blev, som OECD säger, inte vad det borde vara. Vi måste tänka om. Men jag är skeptisk till att lösningen är organisatorisk. Höjd lön och minskad detaljstyrning kan göras även i kommunal regi, om staten hjälper till med finansieringen.

Samtidigt som denna stora förändring genomfördes kom flera andra "reformer" som försämrade skolan. En sak är den ökade detaljstyrningen. Satsningen på allt mer av kontroll i form av omdömen om eleverna, tidigare betyg, nationella prov och administration har i kombination med ökade krav från föräldrar kring de egna barnen, gett lärarna allt mindre tid till undervisning. Rektorer som överhopats av administrativa uppgifter har fått minskade möjligheter att ge pedagogiskt stöd till sina lärare. Samtdidigt har duktiga lärare tvingats överge undervisningen för att kunna göra karriär.

Till detta ska läggas det jag brukar kalla friskoleeländet. Förr ställde föräldrar gemensamt krav på skolan när det inte fungerade. I det nya systemet flyttar man barnet. Segregationen ökade i takt med att föräldrar valde bort andras barn. Skillnaderna mellan skolorna ökade. Skolan i det blandade området Skönsberg blev segregerad. Må deras nyrenoverade skola lösa det problemet,

Jo, jag vet att det också i Sundsvall finns väl fungerande friskolor. Samtidigt finns också usla riskkapitalägda friskolor, vinsten går före eleverna och elevernas kunskaper. Därutöver har flera kommunala skolor fått sämre möjligheter när blandningen av elever med olika ursprung och hemvillkor minskat.

Självklart ska som OECD, och sossarna, säger dessa skolor ges extra resurser. Därutöver tror jag att det fria skolval som ingen politiker på allvar vågar utmana måste ses över. Vi borde återgå till en sammanhållen skola. Så håller vi bäst ihop samhället.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons