Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Idrottande brudar visar vägen mot ett mer jämställt samhälle

Annons

Attans att jag och dottern missade bragdmatchen. Medan det svenska damlandslaget för första gången i historien tog sig till OS-final genom straffseger tränade hon och jag i idrottsföreningens mixpass. Det är ett gäng med barn, gummar och gubbar som svettas tillsammans och hinkar i sig må bra-hormoner.

Att vi missade matchen var helt oplanerat. Tyvärr är jag inte en riktig idrottsnörd, som planlägger mitt liv utifrån idrottssändningarna. Men vid nästa svenska damlandslagmatch är det jag och barnen som sitter bänkande framför tv:n.

Bragden i Rio är redan ett faktum och snart är det final.

Det handlar ju om så mycket mer än om fantastiska idrottsliga prestationer. För samtliga brudar i OS står för mer än medaljer och medaljhopp.

De är viktiga förebilder för flickor och unga tjejer som idrottar. För precis som världen i övrigt är idrottsvärlden killarnas domän. Det är i allmänhet grabbarna som får de stora stålarna, rampljuset och hyllningarna.

För varje gång kvinnliga idrottare får ta plats i det allmänna medvetandet är det ett litet myrsteg mot en mer jämställd värld. Låt det vara högtravande att skriva så, men jag är i den sinnesstämningen just nu. Hög på bragdmatchens efterdyningar.

Idrott sker ofta i föreningsliv. Därför är det sorgligt att idrottsrörelsen tappar främst unga tjejer. Lägg därtill att de här tjejerna ofta kommer från så kallade lågstatusområden. Det är inte bara en fråga om hälsa. Det handlar i förlängningen också om demokrati. Så här: Demokratiforskningen visar att det är stora skillnader mellan vilka som röstar vid allmänna val och vilka som inte röstar.

De som inte röstar är människor som i regel har låg utbildning och låg social status.  Omvänt blir det alltså så att folk som röstar är individer med bra jobb, hög utbildning och därmed bättre chanser att forma sitt eget liv. Frågor som i huvudsak rör människor som står längst ner på samhällsstegen riskerar alltså att bli icke-frågor.  Så reproduceras klassamhället. Men vad har valdeltagande med idrott och föreningsliv att göra? Jo, valdeltagande påverkas positivt av att människan har ett samhällsengagemang.

Låt säga att en tjej är med i en innebandyklubb. Hon kan där få möjlighet att rösta i klubben, föra diskussioner om verksamheten och chans att bygga upp förtroende för människor. Hon kan vara del i en så kallad social integration. Det stärker känslan av att vara en del i ett kollektiv och därmed ökar också känslan av att vilja ställa upp för kollektivet. Benägenheten att rösta ökar.

Föreningslivet är därmed en pusselbit i att fostra aktiva samhällsmedborgare. Sett ur det perspektivet är det alarmerade att Idrottssverige tappar brudarna. Killar styr redan världen och ska vi ändra på det måste tjejer få verkliga möjligheter att vara med överallt.

Höstläxan för alla idrottsklubbar är därmed att ställa sig den viktiga frågan hur de ska göra för att behålla och få in mer tjejer i föreningen. Glöm bara inte att fråga tjejerna själva vad de tycker och vill. Det är faktiskt världsviktigt.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons