Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ändra lagen – skapa säkra flyktvägar

/

Annons

Flyktingkatastrof. Okunskap. Rasism. Det är ord som flödar genom min hjärna dessa dagar.

Människor lägger massvis med pengar på att försöka ta sig till något säkrare än det som tidigare varit deras trygghet och hem. Vill redan här stanna och understryka att det är just ett försök. Ingen har väl undgått de tragiska bilderna på de barn och vuxna som har blivit tagna under sin flykt? De som blivit tagna av resultatet av osäkra vägar. Osäkra vägar som vi byggde i samma stund som vi genom lagstiftning förbjöd säkra alternativ. När dessa människor offrat både pengar, tid, sig själva och undermåliga reseförhållanden – hur kan då någon vara så kall att inte vilja hålla ut en hjälpande hand?

Häromdagen möttes flyktingar av tårgas och vattenkanoner från ungersk polis. Barn splittrades från sina familjemedlemmar. Redan svaga människor slogs ännu en gång ned. Människorna på flykt möter gång på gång motstånd. Allt detta motstånd på grund av de murar vi har satt upp. Murar som skapar osäkra vägar, trauma, sjukdom, död och motarbetad frihet.

I mitt facebookflöde läser jag om hur vi missunnar svältande barn i Afrika för att rädda några välgödda flyktingar. Hur flyktingar är otacksamma när de kommit till ett asylboende utan el och vatten: "De har ju minsann fått tak över huvudet, nu borde de väl vara nöjda? För att inte tala om hur mycket de kostar."

Mitt flöde är fyllt av åsikter utan fakta. Fyllt av åsikter som har sin grund i osäkerhet och okunskap.

I all okunskap, förvirring och rädsla så får vi inte normalisera uttalanden likt ovanstående. Vi får inte bygga fler murar. Vi får inte sluta att vara medmänniskor.

Flyktingkatastrofens offer är människor från olika ekonomiska och sociala förhållanden. De har alla olika erfarenheter och förutsättningar. Alla dessa människor på flykt har dock något gemensamt. De flyr från krig och alla vill de leva.

Skapa säkra vägar. Ta ner taggtråd och stängsel. Riv murarna. Ta ner dina korsade armar. Sänk de där misstänksamma ögonbrynen. Hjälp människorna som flyr från något de inte har valt, sträck ut en hjälpande och medmänsklig hand.

Hanna Lundkvist

Juriststudent vid Umeå universitet och före detta Sundsvallsbo

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons