Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bandy som ett lyckat integrationsprojekt

/

Annons

Låt det bli sagt med en gång: bandy – rätt hanterat – kan vara en bra väg att integrera flyktingar och nysvenskar. Det var både tankeväckande och rörande att se biofilmen "Trevligt folk", en film som handlar om hur Somalia fick sitt första landslag. I bandy! I Borlänge! Och med strulputten och bandyikonen Pelle Fosshaug som engagerad förbundskapten och tränare för ett gäng somaliska killar som aldrig stått på skridskor och än mindre spelat bandy. Men vilken succé det projektet blev – båda somalierna själva och för hittills skeptiska borlängebor som långtifrån alltid applåderat att Borlänge fått 3 000 somalier att försöka integrera på bästa sätt. Från att nära nog aldrig mött somalier över nationsgränserna blev projektet att dra igång ett somaliskt bandylandslag i Borlänge på köpet vägen till nya och spontana kontakter mellan gamla och nyanlända borlängebor. Möten och nyväckt nyfikenhet på varandra som sannolikt aldrig annars kommit till stånd.

I den mångkulturella staden – vare sig den heter Borlänge, Malmö eller Södertälje - kan just föreningslivet ha en viktig, integrerande roll att fylla. Via föreningarna kan människor ur olika subgrupper mötas och bygga förtroende, och den språkliga inlärningen kan stimuleras. Föreningar bör alltså aktivt bjuda in de andra till den egna verksamheten för att på så vis försöka finna gemenskap, förtroende och språk. Precis som spin off-effekten visade sig bli när ett gäng somaliska grabbar fick stöd av kommunen och några goda entreprenörer och föreningsmänniskor att dra igång ett bandylag, som dessutom fick chansen att delta i ett bandy-VM i ryska Irkutsk och även där göra succé. Trots storstryk i de matcher de fick spela mot andra nationer, vilket Trevligt folk visar med stor humor.

Det här är dessutom ett gott exempel på just vad den amerikanske statsvetaren Robert Putnam länge forskat i och hävdat, nämligen att ett aktivt föreningsliv är ett viktigt inslag i byggandet av socialt kapital och för en fungerande demokrati. Ett aktivt föreningsliv blir då en plattform för möten mellan människor, vilka sedan i sin tur bidrar till att bygga tillit och förtroende människor emellan. Och just förtroende (trust) är själva grundessensen för ett demokratiskt väl fungerande samhälle.

I den mångkulturella staden – Borlänge, Södertälje, Malmö eller annan – kan därför just föreningslivet ha en viktig och integrationsbefrämjande roll att fylla. Via föreningarna kan människor ur olika subgrupper och olika nationella ursprung mötas och bygga förtroende, och på köpet stimuleras även den språkliga inlärningen i svenska. Föreningar som vill bidra till detta gör klokt i att aktivt bjuda in de andra till den egna verksamheten för att på så sätt skapa nya och stimulerande miljöer för kamratskap/gemenskap, förtroende och språklig träning.

Gå och se bandyfilmen Trevligt folk. Den lär oss – och andra kommuners beslutsfattare - mycket om hur integrationsprojekt att genomföras framgångsrikt och i former där föreningslivet och civilsamhället kan åstadkomma mycket – och parallellt med det som kan och borde göras inom barnomsorgen, skolan, SFI-undervisningen, arbetsplatsanknuten språk- och yrkesträning och annat liknande som det allmänna och politiken har att ta ansvar för. 

Och sköts det här rätt, så kan det mångkulturella samhället bli en tillgång och rikedom för Sverige på flera plan. Inte motsatsen som vissa ibland mer eller mindre oemotsagt tillåts påstå.

Robert Björkenwall

frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bland annat riksdag och regeringskansli och många år i föreningslivet.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons