Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Betyg eller inte betyg?

/
  • Den viktigaste faktorn för en bra skola är kompetenta lärare, skriver Stig Sundqvist. (Personerna på bilden har ingen direkt koppling till artikeln.)

Annons

Betygen i den svenska skolan har på nytt blivit i centrum kring skolans kvalitet. Nu har vi landat i en slags, ska vi kalla det; en betygskompromiss. Nu ska 100 skolor i landet få prova med betyg från åk 4 och från 2017 ska det sättas i verket och utvärderas därefter innan definitivt beslut tas. Politiker säger ofta att innan beslut fattas så ska beslutet vila på beprövad erfarenhet och vila på vetenskaplig grund. Men vänta hur är det nu med utvärderingen av betyg i åk 6? Jo det finns ingen utvärdering mig veterligen och då funderar jag på varför inte resultatet av betyg i åk 6 ska följas upp innan nytt beslut tas.

Jag har själv under mina år som lärare och skolledare ändrat uppfattning kring betygens vara eller inte vara. Under min universitetsutbildning var jag emot betyg i alla dess former, men kanske berodde det på ungdomlig revolutionär inställning eller på det relativa betygssystemet som då var gällande i svenska skolan. Det relativa betygssystemet tyckte jag missgynnade samverkan mellan elever och konsekvensen blev minskad kunskapsinhämtning bland eleverna.

I dag har vi ett absolut betygssystem som direkt kopplas till den enskilda elevens faktiska kunskaper och kompetenser. Detta system borde stimulera samverkan mellan elever och således ge bra förutsättningar att ge alla elever en social och emotionell kompetens och kunskap under skoltiden.

Finland som ofta relateras i bland annat PISA-rapporter från åk 9 i internationella jämförelser ligger alltid i topp i de flesta avseenden. Hur har de löst betygsfrågan i tidigare åldrar? Jag har undersökt detta och kan konstatera att där har utbildningsstyrelsen gett ut direktiv hur alla skolor i Finland skall agera i frågan kring betyg. Detta är fastställt den 16 jan 2004. I Finland ges betyg för första gången i åk 4 på vårterminen. För åk 1-4 ges s.k. mellanbetyg till eleverna varje termin. Där delges föräldrar/elever följande bedömningar inom nedanstående områden:

• Personlig och social utveckling.

• Svenska(finska) som modersmål.

• Matematik.

• Miljö- och naturkunskap.

Därutöver får föräldrar/elever veta om man godkänts i engelska, religion, musik, bildkonst, slöjd och gymnastik. Graderingen av elevens ”kunnande” i de ovan uppräknade kompetenserna sker i fyra steg;

1. Utmärkt.

2. Bra.

3. Nöjaktigt.

4. Ännu osäker.

Vad består då ex personlig och socialutveckling av enligt omdömet? Av de åtta omdömen som redovisas är dessa tre exempel; Ta ansvar för hemuppgifter, följer med i undervisningen. Är uthållig.

Svenska som modersmål redovisas med kompetens som; Uttrycker sig i grupp, läsfärdighet och läsförståelse, skriftlig uttrycksförmåga.

Inom matematik finns kriteriet; problemlösning och mekanisk räkning.

I Sverige har vi andra vägar för att orientera föräldrar och elever om skolsituationen. Starkt kritisk är jag till att varje skola/rektor kan besluta om sin modell för att informera föräldrar/elever om studiesituationen.

Avslutningsvis önskar jag att vi i Sverige avvaktar beslut om betyg från åk 4 innan betyg från åk 6 är utvärderat.

Än en gång så är min käpphäst att den viktigaste faktorn för en kvalitativt bra skola är kompetenta lärare. Alla andra faktorer är bara marginella pusselbitar för att återföra svensk skola till en internationell topposition.

Stig Sundqvist

Filosofie magister

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons