Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekologisk mjölk en bristvara

/

Annons

Replik på ”Mjölk är ingen hälsorisk”, ST 1 juli.

Miljömålen är inte beroende av icke-ekologisk mjölkproduktion.

Insändaren gör gällande att miljömålen, ett rikt odlingslandskap, och ett rikt växt- och djurliv, är beroende av svensk mjölkproduktion, vilket bara är sant för ekologisk mjölkproduktion. Den konventionella mjölkproduktionen har negativ inverkan på dessa mål.

Konventionell mjölkproduktion innebär att de omnämnda miljömålen inte nås. Intensiv konventionell produktion där korna inte går ute på bete på sommarhalvåret innebär visserligen att landskapet hålls öppet, men till vilket pris? Åkrar för vallproduktion övergöds, med följd att vattendragen växer igen. De besprutas med gifter, som också förs till vattendragen via vattentransport, för att eliminera varje tillgång på någon typ av fröbildande blommor på marken. Enorma arealer går åt för denna vallproduktion. Detta i sin tur gör att intilliggande blomsterängar/betesmark utarmas, och den biologiska mångfalden minskar. Humlor och bin tar skada och minskar i antal, vilket har negativ inverkan på annan odling och livskvalitet för oss som bor på landet.

Marken slås upp till tre gånger per år, vilket innebär att den slås första gången tidigt på året, i juni. De kör rakt över häckande fåglars tillhåll och förstör därmed ägg eller dödar ungarna samtidigt, vilket också minskar den biologiska mångfalden. Sedan mjölkbonden här satte igång sin stordrift för en fem-sex år sedan har till exempel den häckande storspovens bon med ägg/ungar körts över varje år. Storspoven tillhör de arter som kraftigt minskar i antal. Varför då? Vem tar ansvar för att detta får fortgå år efter år?

Skribenterna påstår att konsumtion av mjölk är näringsmässigt effektivt relaterat till klimatpåverkan, vilket vittnar om en häpnadsväckande okunnighet. Vad skulle de stora arealerna som nu används till vallproduktion till ovanstående kostnad för naturen kunna ge näringsmässigt om de användes för produktion av vegetabilisk människokost istället? Till och med i grundskolan lär man sig vilka energiförluster som varje massenhet mat medför högre upp i näringskedjan.

Det diskuteras ofta om stöd till mjölkbönderna genom att konsumenter aktivt väljer närproducerat och statliga insatser som exportstöd med mera. Det enda stöd som är acceptabelt både ur marknads- och miljösynpunkt är att stödja den ekologiska mjölkproduktionen, eller omställning till ekologisk mjölkproduktion. Ekologisk produktion sker, till skillnad från den konventionella, med hänsyn till naturen och till djurens välfärd. Korna ska gå ute på bete, marken får inte övergödas och inga giftiga bekämpningsmedel får användas. Naturlig, icke övergödd, betesmark gynnar biologisk mångfald på alla sätt. Om man argumenterar för öppna landskap så når vi dessutom en högre grad av det målet med ekologisk produktion.

Debatten är också märklig ur marknadsperspektiv. Varför ska mans stödja produktion av en produkt som finns i överflöd? Prissänkningar på konventionellt producerad mjölk beror ju på att det på marknaden finns för mycket av den produkten. Däremot är det brist på ekologiskt producerad mjölk. Jag har varit i kontakt med flera ost- och glassproducenter om varför de inte tillverkar sina produkter med ekologisk mjölk. Det skäl de anger är att det inte går att få tag på ekologisk mjölk i de mängderna de behöver för sin produktion. Därför vågar de inte med nuvarande marknadsläge satsa på de ekologiska alternativen.

Monica Bokström

Bjärme, Kovland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons