Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Friskolereformen en reform med tveksamt resultat

Annons

Vd:arna för Internationella Engelska Skolan och AcadeMedia slår sig för bröstet i en debattartikel i ST den 10 november.

Läs mer här: Friskolesystemet är en mönsterelev

De hävdar blygsamt att ”friskolesystemet bör betraktas som den mest framgångsrika utbildningspolitiska reform som genomförts i modern tid”. Vidare vill de ”stillsamt begära respekt” för det arbete och de gör i ”det allmännas tjänst varje dag”. Sedan visar de på hur många procent av eleverna i fristående skolor som klarar kunskapskraven jämfört med hur många som procentuellt klarar dessa i grundskolan – och så vinner friskolorna. Vidare jämför de hur många procent elever de har som är ”födda utomlands” eller har ”utländsk bakgrund” och de har fler elever i denna kategori än kommunala grundskolan har - så de vinner där också. Därmed menar de sig ”lyfta kvaliteten i skolan”.

Ok! Det lät övertygande. Så ska vi då tänka nu, att den kommunala grundskolan verkligen måste vara på fallrepet?! Vi får se!

Vi sortera i begreppen för er som inte arbetar i skolans värld.

Barn ”födda utomlands” är barn som är födda utomlands men de kan ha bott i Sverige i nästan hela sitt liv.

Barn som har ”utländsk bakgrund” de barnen är ju födda och uppväxta i Sverige.

Nu, ett nytt begrepp ”nyanlända” och det är unga som bott i Sverige högst fyra år!

De barnen som behöver mest hjälp hamnar i kommunala grundskolan som verkligen arbetar i de allmännas tjänst varje dag. De hamnar inte i friskolan för dit är det ett kösystem. Barnen placeras i en klass ganska omgående och så får de försöka hänga med. Med stöd en timme i veckan av en studiehandledare och ”svenska som andraspråk” i stället för den vanliga svenskan, ska de klara det. De ska kunna lika mycket som de svenskfödda barnen/ungdomarna när slutbetyget sätts i 9:an, annars saknas det betyg i de 16 ämnena. Här krävs pedagogiskt nytänkande!

Det går inte att likställa dessa tre grupper med varandra, men i Skolverkets statistik verkar alla klumpas ihop och därför kan man skriva en debattartikel i ST och slå sig för bröstet fast man mycket väl vet hur olika det ser ut. Det är klart att den här situationen påverkar hur skolans resultat i år 9 blir för de skolor som har många ”nyanlända”! Engelska skolan har ingen skola i ett utsatt område utan de har skolor på orter som: Täby, Järfälla eller i en medelstor stad typ Sundsvall. Så att i debattartikeln mena att friskolorna på något sätt lyft kvalitén i svensk skola för att de procentuellt sätt har ett högre antal elever som nått målen, säger ingenting om kvaliteten på skolan eller undervisningen där.

En tanke … om vi bara haft friskolor skulle vi kunna ta emot några ensamkommande flyktingbarn eller flyende barnfamiljer då? Kommunen kan ju inte placera unga i friskolor.

Friskolereformen är en segregerande reform för den ser inte till hela samhällets bästa. Debattartikeln slutar med en uppmaning ”Här behöver vi alla hjälpas åt”. Ja, låt oss göra det. Låt oss hjälpas åt!

Carina Lu

Lärare i kommunala skolan på högstadiet i Sundsvall

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons