Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ignorera inte de utsatta i Sundsvall – hjälp dem istället

Annons

Jag är en medelåldersman som åkt gräddfil hela mitt liv. Jag har fast jobb sedan jag gick ur skolan, jag bor i ett trevligt område och har allt jag behöver. Jag har dock märkt att Sundsvall håller på att förändras som stad, ibland till det bättre och ibland till det sämre.

Det positiva är att det satsas pengar på att rusta upp staden genom exempelvis äventyrsbad, samt att göra det fint vid Selångersån och bygga om parker.

Men sedan kommer vi till det negativa. Vi verkar inte satsa en krona på dem som har det hårdast i Sundsvall. Majoriteten av medborgarna samt politikerna blundar då de ser den ”stora rosa elefanten” som finns mitt i staden.

Jag personligen tycker att det är tråkigt att de som har hamnat snett inte får det stöd de behöver. Polisen tar en runda, tar med dem till stationen för att sedan släppa ut dem. Sedan upprepas det dag ut och dag in, till ingen nytta.

Varför kan vi inte aktivt vara ute och prata med dem för att se vad vi kan göra för att hjälpa dem? Jag lovar er, de är inte farliga. Ni kommer få en givande stund samt höra en levnadshistoria som kanske inte bara går i dur. Dem jag pratat med vill inte vara i city dag ut och dag in. De vill bli sedda, samt att någon verkligen sätter sig ner och lyssnar och ser till att de får hjälp att bryta sitt destruktiva leverne.

Jag hör ofta liknande saker gång på gång av dem jag pratat med som hamnat snett: ”Jag existerar inte. Samhället skiter i mig. Handläggarna är inte människor längre, de har så fullt med jobb så de bryr sig inte om jag ber eller behöver hjälp. Jag är bara en siffra och inte en person.”

I Sundsvall ska poliser och väktare nu spatsera runt och hjälpa de här människorna. Med min minimalistiska kunskap anser jag att varken väktarna eller polisen hjälper missbrukare och dem som hamnat snett speciellt mycket. Väktare och polis hjälper ju dem som vill att de längst ned på samhällsstegen inte ska vara ute på gator och torg.

Dessutom upptäckte jag när jag väntade på bussen att vissa medborgare blivit väldigt stygga. Om de blir vänligt tilltalade av en missbrukare så låtsas de som att han eller hon inte existerar. Missbrukaren frågade en person som satt bredvid mig om han visste varifrån bussen mot Timrå gick. Han som satt bredvid mig började titta åt andra hållet och ignorerade denna livs levande människa.

Jag frågade om han inte skulle besvara denne och jag fick till svar: ”Jag pratar inte med pack”. Jag svarade killen: ”Trevlig människosyn du har". Därefter förklarade jag för missbrukaren hur han skulle komma till rätt hållplats.

Vad kommer ni, medborgare och politiker, göra nu och i framtiden åt den ”stora rosa elefanten” som finns i Sundsvall? Personligen anar jag att om man skulle vrida fram klockan ett år skulle Sundsvalls medborgare ha blivit ännu styggare och politikerna inte ha gjort ett enda dugg

Jag har bestämt mig för att fortsätta vara omtänksam samt vänlig mot den ”stora rosa elefanten” i Sundsvall. Dessutom kommer jag inte heller i fortsättningen att hålla tyst om jag märker att någon person ser ned på dem.

Lord Tord

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons