Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag är en arg muslim

/

Annons

Jag började i skolan 1995, samma år som det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget skedde. Över 8 000 muslimer dödades på några dagar, men jag har inget minne av att jag någonsin fick lära mig om Srebrenica i skolan. Många människor är på flykt i världen i dag. Men det rapporteras inte mycket om Rohingyas som flyr från Burma. De få gånger vi ändå hör någonting nämns det inte att de är muslimer som flyr undan buddhisternas förtryck. I Xinjiang i Kina är det förbjudet för muslimer att delta i religiösa aktiviteter under ramadan. Försöker muslimer fasta riskerar de att tvångsmatas.

När en bloggare döms till piskning i Saudiarabien blir det ramaskri i Europa men när Egyptens förste folkvalde president straffades med döden nyligen hördes inte ett knyst. Du har säkerligen hört talas om Charlie Hebdo. Du vet förmodligen exakt hur många människor som dödades där också. Men känner du till Rabia Adawiya, torget i Kairo där nästan 1 000 fredliga demonstranter dödades den 14 augusti 2013? Känner du till Malala? Ja, jag behöver inte ens nämna hennes efternamn. Men har du hört talas om Nabila Rehman, en pakistansk flicka som åkt till USA för att fråga kongressen varför hennes farmor dödades framför hennes ögon av en amerikansk drönare? Kongressen var dock inte så intresserad. Det är väl bekvämare att stå och peka finger än att titta på sina egna misstag.

Jag blir arg när jag tänker på hur europeiska stater förstörde många muslimska länder genom kolonialismen. De lät diktaturer växa fram som än i dag orsakar mycket lidande i dessa länder. Sedan står samma kolonialstater och beklagar sig över hur outvecklad den muslimska världen är. Ibland hamnar terrorister i fängelse. Ibland fängslas oskyldiga men kommer ut som terrorister. Så var möjligen fallet med några av grundarna till IS efter att de torterats av amerikanerna i Abu Ghuraib-fängelset under kriget i Irak. Det är nog säkrast att inte släppa ut oskyldiga fångar från Guantánamo ändå. När en man med irakiskt ursprung sprängde sig själv i Stockholm i december 2010 var det inte särskilt intressant att han skickat ett mail med texten ”Nu ska era barn, döttrar och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dör”. Man ville hellre prata om att han var muslim.

Jag blir arg för att varje gång jag sätter på nyheterna eller öppnar en tidning får jag höra och läsa om alla hemskheter som muslimer begår, men sällan får jag höra eller läsa om allt fruktansvärt muslimer utsätts för. I debatten om den islamistiska extremismen talas det mycket om vad som får fler och fler muslimer att radikaliseras, men västvärldens delaktighet i detta växande problem tas sällan upp. Om inte västerländska regeringar börjar ta ansvar för den politik som har förts i muslimska länder under mycket lång tid kommer ilskan fortsätta växa. I grund och botten är det alltid förtryck och utsatthet som får extremism att växa fram. Religioner används bara för att förankra ilskan i en övertygelse.

Islam gör mig inte arg. Islam hjälper mig att kontrollera min ilska, att ge mig tålamod och att bli en bättre människa. Islam gör mig lugn, ger mig hopp och får mig att vilja bidra till en bättre värld. Islam lär mig empati, arbetsmoral och tacksamhet. Islam lär mig ödmjukhet, förlåtelse och att jag inte har rätt att döma andra. Islam visar mig att jag inte behöver vara arg.

Magdalena Saad

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons