Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag vill inte sätta ett barn till världen – girigheten håller på att förstöra vår omgivning

Annons
För att få en friskare planet krävs uppoffringar från var och en, som att avstå flygresan till USA, menar skribenten. Bild: Mikael Fritzon/TT

Jag är en ung kvinna som värnar om alla människors rätt till ett friskt liv och en planet som mår bra.

Med det sagt. Jag blev trött på en insändare i ST häromdagen, där personen upplever det som orättvist att tjänsteresorna helt plötsligt kostar pengar, att ersättningen inte täcker skatten på drivmedel! Stackars.

Läs insändaren: Högt bränslepris gör att jag förlorar pengar på tjänsteresorna

Tröttsamt är det också att tänka på alla flygresenärer som faktiskt reser i tjänsten, och gör det för affärens skull. Måste kamma hem denna kund, denna miljon eller vilken summa det nu kan vara. Lever inte vi i 2018 där internetuppkoppling är konstant? Affärsmänniskan som ska möta den andra affärsmänniskan, båda kanske mest troligt besitter en smartphone, finns det möjlighet att föra en dialog via wifi? Eller känns det inte tillräckligt exklusivt?

Personer flyger till land efter land efter land för att se världen. För det är häftigt att uppleva och kunna diskutera vad man har sett med sina kollegor eller familjemedlemmar när man kommit hem. Vilken värme, vilken mat eller vilken kultur man har upplevt. För flyget tar bort alla begränsningar. Eller är det kanske till och med tvärtom.

Det får lov att vara nog. Jag orkar inte höra på dessa inskränkta och oupplysta åsikter längre.

Uppgivenheten hos mig slår till ibland. Tanken slog mig att det mest miljöfarligaste som finns är människan. Människan som konsumerar, släpper ut och förökar sig är inte vad vår överbefolkade planet behöver.

Haven dör, insekterna dör, människor dödar varandra och planeten lider. Få av oss är beredd på att göra en uppoffring, annat än att skänka arbetsgivarens julgåva till exempelvis WWF. En uppoffring som betyder en förändring. Källsortering, cykel eller promenader, begagnat i stället för nytt, semester i Sverige i stället för USA, vegetariskt i stället för kött.

Det är jobbigt med förändring, att motstå vad man tidigare har kunnat njuta av. Innan vi visste bättre. Innan alla pengar på forskning gav resultat. Resultatet har kommit och allt för få tycks vilja bidra till åtgärder.

Flygresan till solen – går den att avstå för en semester i Sverige? Bild: Manu Fernandez/AP/TT

Egoistiskt jagas solens värme och det gnälls på att drivmedlet kostar eller att flygskatten är ett faktum. Det får lov att vara nog. Jag orkar inte höra på dessa inskränkta och oupplysta åsikter längre.

Jag som ung kvinna funderar på barn. Om det är min och min sambos tur att få bli föräldrar, men jag vet inte längre. Jag vet inte om jag vill eller kan. Om jag vill sätta ett barn till världen där människan håller på förstöra sin egen omgivning på grund av dess motbjudande girighet. Eller om jag kan förmå mig själv att inte ta det ansvar som så många tycks verka avböja.

Jag avstår mitt barn. Så du kan resa och fortsätta på samma giriga bana.

Det är dags att vakna. Uppoffringar krävs.

Semlan

Läs också:

Att flyga inrikes är ofta mer miljövänligt än att åka bil – vad ska vi med höghastighetståg till?

Vi dricker öl, äter kött och flyger på semestern – varför gör inte medborgarna som de blir tillsagda?

 Designbloggaren: Varje gång vi shoppar från Wish skapar vi en värld vi inte vill leva i

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons