Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klyftorna på väg att bli rekordstora

/

Annons

Enligt den franske ekonomen Piketty var skillnaden mellan de rika och de fattiga i Europa som störst omkring år 1900. Skillnaden är nu på väg att bli lika stor som då. Ekonomins tillväxt återgår till det historiskt normala – cirka 1,5 procent årligen. Det fördelningsmässigt största problemet är att ränteavkastningen, då även inräknat aktieutdelningar med mera, alltid varit flera procent större än samhällsekonomiernas tillväxt. Dessa skillnader motsvarar inte högre ekonomisk produktivitet enligt Piketty. Han anser att internationellt samarbete är nödvändigt för att motverka detta ojämlikhetsproblem.

Argumenten mot Piketty är att kapitalismen med dess åtföljande globalisering har utrotat fattigdomen i många u-länder och att de allra rikaste högre avkastning på sitt kapital beror på större riskbenägenhet och tekniska innovationer.

Från 1910 sjönk de rikas andel av Sveriges förmögenhet hela tiden till cirka år 1980 enligt Piketty. Från cirka 1980 ökade de tio procent respektive en procent rikas andel av landets förmögenhet något, men var sedan stabilt cirka 60 respektive 20 procent mellan 1990 och 2010.

En ny lärobok i sociologi konstaterar att Sverige är ett klassamhälle. Enligt vd för Skattebetalarnas förening i GP år 2012 så är förmögenhetsskillnaderna stora i Sverige. En liten grupp drar ifrån i fråga om inkomster. Värre är att 40 procent av befolkningen helt saknar tillgångar. Möjligheterna att med förvärvsarbete påverka sin förmögenhet är mycket små.

Alliansregeringens polititik har ökat den ekonomiska otryggheten. De uttalade målen som var full sysselsättning samt minskat utanförskap och bidragsberoende har inte uppnåtts. Arbetslösheten är nu cirka nio procent och andelen svenskar som lever på bidrag har ökat. Orsaken är delvis att färre får arbetslöshetsersättning och att denna i praktiken har minskat. Frågan är om omställningen underlättas av att de arbetslösa lever i ekonomisk otrygghet.

Högre beskattning av bidrag och ersättningar än för arbetsinkomster har inte resulterat att många fler tar arbete som tanken var. De extra höga skatterna på pensionärer har fått förödande följder särskilt för kvinnor med redan tidigare låga pensioner. Misslyckandena bör inte ses som resultat av ovilja från regeringen utan på att den följt nyliberala ekonomiska teorier vilka tyvärr inte fungerande.

Skillnader mellan människor ökar. Den som har bra ekonomi och försäkringar får nu snabbare och bättre sjukvård. Den som är välutbildad sätter sina studiemotiverade barn i bra friskolor medan skolbetygen sjunker i många kommunala skolor. Marknaden har skapat en socialt och etniskt segregerad skola. Tvärs emot förhoppningarna skapar inte konkurrensen bra skolresultat. Forskningen visar att socialt blandade klasser fungerar bättre. Slutsatsen blir alltså att en ny politik måste formuleras som mera betonar jämlikhet, trygghet och solidaritet.

Gunnar Nordström (s)

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons